Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Större uppsatser - Don Leopoldo O’Donnell - Smärre uppsatser - Toscanska maremmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nuari 1858, återigen bedragen i sitt hopp; hofvet ville icke heller
nu veta af honom.
I hvarje annat land sknlle O’Donnell, denne mångsidige
renégat, bestämdt tillhöra de omöjligas antal; men i Spanien, der den
allmänna andan saknar allt moraliskt stöd, och der nationens
samvete sjelft blifvit oklart och bortvilladt uti händelsernas virrvarr,
kan det lätt hända, att denne man, beredd att höja hvarje fana,
som ger hopp om seger, ännu kan vara kallad att spela en
framstående politisk roll. Denna möjlighet eller, rättare sagdt, denna
sannolikhet kastar en bjert dager öfver de spanska förhållandena.
Toscanska maremmen. Så bekant den farliga luften än
är å denna utmed hafvet sig sträckande slätt, hafva dock
naturforskarns först i nyaste tid kommit under fund med karakteren af
de hemlighetsfulla inflytelser, som redan af Romarne kändes och
beklagades. Särdeles betydande vid frambringandet af den skadliga
luften är den blandning af sött och salt vatten, som försiggår i
kärrena och lagunerna längs kusten. Alger, som oskadligt förruttna
i hafsvattnet, sprida deremot, när deras upplösning sker i det
blandade lagun vattnet, elaka dunster, h vilka verka som miasmer.
Ganska farlig är dessutom en vattenväxt af slägtet Chara, som växer
i maremmens sjöar och kärr. Några få exemplar deraf, som ruttna
i ett trångt rum, äro tillräckliga att så förpesta luften, att den ej
mer duger till inandning. Der, hvarest hvarken laguner eller kärr
finnas, är det åter utdunstningarne från den natronhaltiga marken,
som göra luften osund. Ju högre solen stiger om sommarn, desto
starkare blifva utdunstningarne; och hvarje regn upplöser skadliga
ämnen, som, då vädret ånyo blir vackert, till och med blifva
märkbara för luktsinnet. — Alltsedan år 1825 har den toscanska
regeringen företagit arbeten för att göra maremmen sund. Den har
uppfört stora fördämningar för att skilja strandkärrena från hafvet;
den har reglerat floderna, uttorkat en mängd kärr och smärre sjöar,
med framgång användt holländska Polders-systemet och befolkat de
högre landsträckorna med kolonister, hvilkas regelmessiga åkerbruk
har förändrat jordmånens karakter. Från 1825 till 1837 hafva för
dessa jätteverk ej mindre än 8,322,567 lire (ungefär 4,944,840 rdr
riksm.) blifvit påkostade. För närvarande äro dessa arbeten af*
brutna; ty Toscanas skattkammare är uttömd, och befolkningen
tänker alltför mycket på andra saker, för att man af densamma
skulle kunna vänta sig uppoffringar för företag, som ju icke hafva
något politiskt mål, utan endast afse fäderneslandets gagn. Om de
redan verkställda arbetena skulle råka i förfall, vore det så
mycket mer att beklaga, som maremmen förborgar verkliga skatter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
