Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Smärre uppsatser - Kokos-öarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kokos-öarne eller Keeling-öarne. Så beter en liten ögrupp
uti Indiska oceanen, ungefår 140 mil sydvest från Sundasundet,
från 12° till 12° 13’ sydlig bredd och 96° 50’ till 96° 58’ ostlig
längd (från Greenwich). Hufvudgruppen består af en kretsformig
kedja af korall-öar, som från norr till söder har en sträckning af
2{ mil samt från öster till vester en bredd af halfannan mil och
omsluter en stor lagun eller hamn, som lemnar fullkomlig
säkerhet. Blott en enda ö bland flocken höjer sig till 46 fot öfver
vattnet; de öfriga äro öfverhufvud blott ungefär 6—12 fot höga.
Likväl äro de synliga på två mils afstånd, emedan de äro tätt beväxta
med kokospalmer och andra trädslag. En enda ö ligger på vid pass
3 mils afstånd i norr från hufvudgruppen. Klimatet är, ehuru varmt,
likväl fullkomligt sundt och angenämt. Under den hetaste årstiden
vexlar termometern mellan 20,5 och 24° R., under den kallaste
mellan 17,8 och 21,2° R. Öflockens hufvudprodukt är
kokospalmen; af de andra trädslagen, som der äro representerade) äro
några användbara till virke och till och med för byggande af smärre
fartyg. Många andra fruktträd och odlingsväxter hafva genom
kolonisterna blifvit införda, och trifvas till en del förträffligt. Den
mycket gifvande majsen lemnar årligen fyra skördar; kaflerkornet
blir nära 15 fot högt. Hornboskap, getter, svin, åtskilliga arter
af fjäderfä hafva likaledes med framgång blifvit införda på
Kokos-öarne. Några egentligen inhemska fyrfotadjur förefunnos ej vid
kolonisationen. Råttor och möss, som genom ett strandadt fartyg
kommit på öarne, finnas der nu i öfverflöd. Af nyttiga djur
finnes här dock ett slags ätbara krabbor, som föda sig af
kokosnötter, äfvensom en utmärkt art sköldpaddor, som uppnå en vigt af
130 skålp. och derutöfver. Många fiskslag, nästan utan undantag
välsmakande, finnas i öfverflöd.’ Dessa öar voro redan kända i
början af 17:de århundradet; namnet Keelings öar, såsom de
kallas, isynnerhet på sjökort, erhöllo de efter Wilhelm Keeling,
som besökte dem på sin resa kring Cap Hoorn till Ostindien.
Ar 1823 nedsatte sig här en engelsk äfventyrare vid namn Hare,
med ett antal malayiska och indiska slafvar, öfver hvilka han
under en följd af år herrskade högst tyranniskt. En annan
företagsam engelsman, vid namn Ross, hitkom 1827 med sin familj för
att göra sig till godo kokospalmens produkter; han blef också,
sedan Hare begifvit sig derifrån, ensam rådande öfver öarne. Med
tillhjelp af en skonert, som han lät bygga af sina frigjorda
under-hafvande, dref kolonien en liflig rörelse med Batavia, så att den
ernådde ett visst välstånd. Ross sjelf var en man med bildning,
egde ett temligen rikt och väl valdt bibliotek och var ifrig uti att
meddela sina medkolonister undervisning. Befolkningen, som redan
1844 bestod af 162 personer, och som nu torde öfverstiga 200,
är af ganska blandadt och blott till en mindre del af europeiskt
ursprung och begagnar vanligen det malayiska språket. Ross har
for få år sedan aflidit i hög ålder; en af hans söner står nu i
spetsen for kolonien. Nederländarne hafva hittills ansett sig vara
ögruppens egare, utan att dock sätta något värde på besittningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
