Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Smärre uppsatser - Australiens inre - Nytt från Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till sägandes är besådt med en kedja af oaser. En del består till
och med af herrlig allnvialjord , full af vackra skogslunder. De
nyupptäckta delarne egna sig för det mesta till boskapsskötsel;’ och
sedan en gång stora hjordar beta der, skall också en långsam
för-bättring af jordmånen inträda.
Nytt från Faris. På Opera comique uppföres sedan d. 4
April, dag efter dag, Meyerbeers Pardon de Ploermel, under samma
tillopp från publikens sida. Denna opera har dock ej samma
mäktiga verkan som den genialiske eklektikerns äldre verk, och detta
redan af den orsaken, att texten ej har det religiösa och tragiska
allvar, som i Hugenottema och Profeten. Så synes den store
mae-stron, som i lika hög grad har i sin makt det franska behaget,
den italienska sångarvirtuositeten och den tyska instrumentationens
karakteristiska rikedom, uti den nya libretton hafva gått miste om
denna de tyska chörernas kraftfullhet, denna det religiösa
elementets oemotståndliga makt, hvarmed han eljest så afgjordt
imponerat. Det uti uvertyren inflätade, af en osynlig chör bakom ridån
afsjungna Ave Maria, så väl som processionschörerna vid operans
slut förfela dock icke sin verkan; för öfrigt är musiken uti
”Pardon” afgjordt och uteslutande hållen i den italienska stilen, men
likväl tankerikare än den Belliniska och Donizettiska musiken, ja,,
ofta så graciös som Boieldieu i hans bästa pjeser, och blott sällan
öfverdrifvet raffinerad, sökt och behagsjuk. Begagnandet af folkJ
melodierna från Bretagne gifver operan för Öfrigt ett varaktigt
värde, isynnerhet för Frankrike. Den svårmodigt vansinniga Dinorahs
dans med sin skugga i månskenet är någonting nytt för
fransmännen, då deremot i Tyskland fru Birch-Pfeiffer redan uti ”Syrsan”
begagnat detta motiv. Getens funktion uti pjesen är ganska
underordnad.
På Theatre lyrique sågo vi den 20:de representationen af
Gounods Faust; texten till denna opera bevittnar fransmännens
in-dustriösa kraft, att utaf de begge delarna af Goethes Faust
sammansätta en i afseende på den teatraliska fabrikationen högst
behändig effektpjes. Det tyska skaldestyckets storartade enkelhet
undergår i denna franska opera en fullständig korruption.
Situationen mellan Faust och Gretchen blir så godt som öfverförd på
Lorette-historiernas gebit; men Mephistopheles får i hvarje
ögonblick, då afgrunden medelst honom utmanar himlen, uti kyrkliga
besvärjelseforraler, hvilka tillbakavisa honom inom tillbörliga
skran-kor, upplefva sitt försvagande, förlusten af sin mannakraft. Slutet
af operan förvandlar till en ballett-tablå den stora oratorie-scenen,
då Margarethas själ far upp i nådens rike, sedan Faust, berusad
af trolldrycken, som låter honom i hvarje qvinna se en Helena,
stundtals med alla sinnen sett sig utsatt för fullständiga
harems-scener, till dess hågkomsten af den älskade återför honom till den
gamla inklinationen. Ett stormande bifall tillvunno sig några
de-korations-omstöpningar, hvarvid, i stället för de vanliga
change-mangerna, den ena dekorationen, utan att dragas undan, långsamt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
