Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Samtids-porträtter - Johan, Baptist Joseph Fabian Sebastian - Kinkel, Johanna - Nägelsbach, Carl Friedrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksförvaltare (”Reichsverweser”); men erkehertigen hvarken kunde
eller ville uppfylla de förhoppningar, som tyska folkets pluralitet,
åtminstone i början, satte till honom. Hans riksföreståndarskap
blef, isynnerhet sedan konungen af Preussen blifvit vald till tysk
kejsare, intet annat än ett öppet bevarande af österrikiska
intresset; redan d. 20 Dec. 1849 nedlade han sitt embete och återvände
till Steiermark. Erkehertig J. var sedan 1827 i morganatiskt
äktenskap förmäld med Anna Plochel, dotter af postmästaren i
Aus-see vid Grundelsee i Steiermark, som han under sina bergsresor
tillfälligtvis vid ett dansnöje lärt känna, och som sedermera
upphöjdes till grefvinna af Meran och friherrinna af Brandhof.
K1NKEL, Johanna. Den som skald och konsthistoriker samt
demokrat bekante professorn Johann Gottfried Kinkels maka,
Johanna K., var dotter till professor Mockel i Bonn och föddes 1807.
Hon erhöll en förträfflig uppfostran och vann en synnerlig
-utbildning af sina musikaliska anlag. Hennes första äktenskap med
bokhandlaren Mathieux var ganska olyckligt, så att hon återvände
till fädernehuset. I denna belägenhet egnade hon sig isynnerhet åt
musiken och gaf med framgång undervisning i sång och
pianforte-spelning. Ar 1843 gifte hon sig med K. och deltog äfven, då
han 1848 anslöt sig till det demokratiska partiet, i hans politiska
sträfvanden. K. blef 1849 tillfångatagen i Baden af de preussiska
trupperna, ställd inför krigsrätten i Rastadt och dömd till
lifstids-fängelse. Sedan han först blifvit afförd till straffanstalten i
Nau-gardt och derefter för andra gången ställd inför rätta i Köln, men
frikänd, hölls i sträng fångenskap i Spandau, lyckades det hans
modiga maka, att med tillhjelp af studenten Carl Schurz befria
honom ur fängelset och åstadkomma hans flykt till England.
Familjen K. förenade sig i London, der det efter några års ansträngda
bemödanden lyckades de båda makarna att bereda sig ett
någorlunda drägligt lifsuppehälle. Denna skiftesrika lefnad hade dock
undergräft Johannas helsa, och under åren 1857 och 1858 led hon
af flera anfall af hjertkramp. I de sinas frånvaro och utan tvifvel
ofrivilligt till följd af ett dylikt anfall, föll hon d. 17 Nov. 1858
från tredje våningen i det af familjen bebodda huset ned på den
stenlagda gården, och dog på stället. Hennes slut väckte stort
deltagande i England så väl som i Tyskland. Med henne
utslocknade ett rikt, verksamt, mångbepröfvadt lif och en ren, stark och
ädel qvinnokarakter. Om hennes intellektuella förmåga vittna, utom
åtskilligt annat, hennes bidrag till hennes mans ”Erzählungen”
(andra uppl., Stuttgart 1851). Mycket bifall vunno äfven hennes ”Atta
bref om klaver-undervisning” samt flera af hennes kompositioner.
Bland hennes efterlemnade papper fanns en roman, ”Hans Ibeles
in London”, ur hvilken hennes man i böljan af 1859
offentliggjorde några utdrag i den af honom utgifna tidskriften ”Herman”.
NÄGELSBACH. Carl Friedrich Nägelsbach, förtjenstfull tysk
filolog oeh skolman, dog d. 21 April 1859 i Erlangen. Han var
samtiden. 34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
