Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Pressens alster - 12. Efemerider; af Onkel Adam - 13. Tidskrift för Hemmet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOg att den oskyldige genom ett protokollsutdrag, som han bär på
fickan, och ingen, utom en eller annan, möjligtvis får se, blir
fri-kallad från misstankar? ’
2:o. Bör, då en person häktas, t. ex. för misstankar om mord,
denne qvarhållas som han vore skyldig till mord, derför att man
under den noggranna undersökningen af hans lefnadsforhållanden
får reda på att han någon gång ”tillgripit” några äplen eller
dylikt? Eller kan man qvarhålla en person häktad för ett brott, för
hvilket han icke är anklagad?
Begreppet härom synes vara något dunkelt; och det som synes
gifvet är, att en lag för detta fall alldeles felas.
Dylika luckor i lagstiftningen äro lika många afgrunder, i
hvilken den oskyldige kan falla och försvinna.
Lagen är eljest ämnad, om den är ämnad till någonting, att
skydda och bevara våra menskliga och medborgerliga rättigheter.
3:o. Bör ej en på skäliga misstankar häktad, men dock
oskyldig , person, ha en ersättning för sitt lidande, eller har staten
verkligen rättighet att störta en af sina medlemmar i armod och
för-tviflan, blott derför att ”det såg misstänkt ut?”
Ville någon af oss, om vi ofrivilligt råka att göra en annan
något ondt, undandraga oss att, så vidt vi kunna, ersätta skadan,
trösta och bjelpa honom? Nej visst icke.
Men hvad är allmän lag annat än ett uttryck af den allmänna
rättskänslan och en regel för hvad man vill att folket skall ignse
för rätt och orätt? Om sä är får ej den allmänna lagen vara
sämre än den lag, som hvarje menniska bär i sitt eget hjerta.”
13. Tidskrift för Hemmet; tiUegnad den svenska Qvinnan.
Första årgången, Andra häftet.
Af denna tidskrift, som vi för våra läsare anmälde med dess
första häfte, har nu det andra utkommit; och vi kunna vid
anmälan af denna fortsättning inskränka oss till det utlåtande, att detta
häfte är hållet i samma flärdfria och enkla anda samt går ut på
samma mål som det förra: att skänka sina läsare och läsarinnor
en på samma gång bildande och nöjsam läsning. Särdeles läsvärd
och tänkvärd är första uppsatsen: Några ord om qvinnan och
av-betet, en bearbetning från engelskan, deri det genomgående, klart
bevisande resonnemanget utgår från de två vackra och sanna
grundsatserna, att qvinnan behöfver arbete och att arbetet behöfver qvinnan.
Här läses äfven ett litet stycke på vers, kalladt ”En tidskrift
utan namn” och innehållande en skämtsam framställning af
allmänhetens auktoritetstro, som gör, att den ser mera på författarna\s
namn än på innehållets halt; hvilket, tillärapadt på Tidskrift för
Hemmet, sättes i sammanhang med en förmodad (eller verkligen
förnummen?) kritik öfver hvad tidskriften hittills presterat. Att
denna ändock ej måtte hafva utfallit så ofördelaktig hos de
tänkande, visar sig ej allenast af den i detta häfte fortsatta
förteckningen på prenumeranter, hvilken dock ännu ej hunnit afslutas, —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
