Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Större uppsatser - Grefve Cavour, hans lif och offentliga verksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den; den andra beslntsammare delen, representerad af
finansministern , skådade nu ej mera faror i det demokratiska, men deremot
i det våldsamt uppbrusande retrogada tänkesättet
Denna kris inträdde så plötsligt, att grefve Cavour blott
aftonen före voteringen öfver presslagsmodifikationen fick tillfälle att
gifva några förklaringar och fingervisningar. ”På intet sätt förmår
jag”, sade han, ”underskrifva åsigterna hos några högerns talare,
enligt hvilka vår presslag borde underkastas en radikal ändring.
Under vanliga förhållanden, i normala tider kunna pressens
öfver-drifter, så vidt de hafva afseende på den inre politiken, ej
framkalla några allvarsamma svårigheter eller hafva sådana följder, att
energiska och utomordentliga repressiva mått och steg blifva
nödiga. . . . Pressens utsväfningar finna, så att säga, ett motgift i
den dagliga erfarenheten, i det sunda tänkesättet hos en nation,
hvilket aldrig på längden kan missledas genom falska och orättvisa
omdömen. Vi hafva sett svåra tider gå förbi, i hvilka passionerna
voro häftigt upprörda, och pressen med konsiderationslös
stränghet, ja, ofta nog med öfverlagd orättvisa bedömde de män, som
på sista åren utöfvat regeringsmakten. Nå väl, jag tror icke, att
pressens anklagelser, förolämpningar och insinuationer hafva ändrat
den opinion, i livilken dessa män stå hos den stora allmänheten.
Några af dem, hvilka bladena isynnerhet gjorde till mål för sina
angrepp, äro f. n. om ej populärare, åtminstone säkert ej
impopulärare, än de voro åren 1848 och 1849. Detsamma kan sägas om
regeringens handlingar. Om pressen häftigt angriper regeringen,
vanställer dess afsigter och tillägger den de förvändaste planer,
medan facta beständigt vederlägga dessa anklagelser, gör hon sig
sjelf förlustig allt inflytande och blir i förhållande till regeringen
ett oskadligt, slött vapen.......Jag hyser den bestämda åsigten,
att de ytterliga partierna i allmänhet i alla stater representera blott
en liten minoritet, och att dessa utsväfvande delar aldrig äro att
frukta, utom då man sätter dem i stånd att göra sig till organer
för majoritetens önskningar och begär och med döljande af sina
hemliga ändamål framträda för allmänheten som varma kämpar för
de reformer, hvilka önskas af landets stora flertal. Blott må man,
när man tillerkänner dessa extrema rigtningar större frihet,
före-bygga, att nationen låter af dem bedraga sig; följande sina
hnf-vudsakligen egna drifter, skola de då upphöra med att spela
majoritetens moderata och oegennyttige försvarare. Men hafva de en
gång afkastat masken och uppträda de inför landet enligt sitt
innersta väsen, då skola de tillbakavisas af alla sanna fosterlands-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
