Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Större uppsatser - Grefve Cavour, hans lif och offentliga verksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
portfölj till senatorn Cadorna. Konseljpresidenten behöll således
de båda vigtigaste förvaltningsgrenarne, den yttre och den inre, i
sina händer.
Närmast och framför allt rigtade nu grefve Cavour, sedan han
trädt i spetsen för kabinettet, sina bemödanden på förbättringar af
landets finansiella läge. Då utgifterna voro större, än att
besparingar kunnat förslå, men åter nya lån måste ännu mera belasta
skattkammaren och blifva farliga för statskrediten, så återstod
intet annat, än att genom påläggande af nya skatter söka ernå
återställandet af en finansiell jemvigt. Han föreläde derföre
parlamentet en följd af beskattningslagar, hvilka visserligen betydligt togo
landets krafter i anspråk, men likväl i grunden erbjödo den enda
verkliga hjelpen. Han räknade dervid på parlamentets och folkets
fosterlandskärlek, och han såg sig också ej sviken i detta hopp.
Efter hans beräkning skulle på detta sätt jemvigten mellan
inkomster och utgifter vara återställd finansåret 1855. Men allmänna
olyckor, såsom drufsjuka, dåliga skördar och koleran samt
slutligen den höga politiken i utlandet ooh storartade företag i det inre,
hvilka visade sig mer eller mindre oafvisliga för landets
utveckling, allt detta orsakade, att den eftersträfvade finansiella
förbättringen för ministern visade sig i ett alltjemt mera aflägset
fjer-ran. Deremot såg han sig för genomdrifvandet och
upprätthållandet af sin politik nödsakad att ifrån 1856 skrida till nya lån,
hvilka pålade skattkammaren nya bördor.
Blott de stora ekonomiska reformer, som ministern
bufvud-sakligen under de första åren af sin förvaltning genomdref, gjorde
det möjligt, att den lilla staten kunde uthärda de stora
uppoffrin-garne. Brefportots nedsättning och andra åtgärder i
frihandelsintressena förorsakade visserligen i början vacklande i inkomsterna;
men redan de nästföljande åren såg ministern sina förväntningar
öfverträffade. Till de vigtigaste förändringarne i tarifen för år 1853
hörde det fullständiga upphäfvandet af spanmålstullen, hvilken
in-bragt statskassan årligen 4 mill. fr., äfvensom nedsättandet af
tullen på kolonialvaror med 50 proc. 1 allmänhet lät nemligen
gref-vé Cavour till tarifreformen leda sig af den sunda princip, enligt
hvilken ett godt tullsystem bör hafva till ögonmärke ej så mycket
statsinkomsternas ökande, som snarare den nationella industriens
eggande och lyftning, i det att detsamma låter denna träda i en
helsosam konkurrens med den utländska. 1 många grenar af den
inhemska konstfliten uppnådde också denna tullpolitik redan i de
närmaste åren sitt syftemål. Sedan de nya tullagarne af 1850 och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
