Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Större uppsatser - Grefve Cavour, hans lif och offentliga verksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
toritet herr de Brignole åberopar, betjente sig i detta hänseende
af uttryck, som jag ej kan upprepa. Vi hafva upprätthållit blott
ett politiskt system, motsatt systemet i de länder, hvilkas
belägenhet är otillfredsställande. Deri består vår provokation. Vi hafva
visat åtskillnaden mellan resultaterna af en fri regering och af
ett despotiskt och föga nationellt regimente. Denna skillnad
erkände Frankrike, England och Preussen. Ju mer vår politik
värderades i Italien, desto mer försvunno de revolutionära
sträfvan-dena och de ytterliga partiernas inflytande. Som en verkan af vår
tioåriga politik kan anses utvecklingen af de moderata och
nationella åsigterna i Italien. Senaten må dömma, om detta bör
betecknas som utmaning. Väl bekänner jag, att dehna Piemonts
politik bringar dessa stater i förlägenhet. Det måtte vara svårt för
Österrike och de andra regeringarne, som stödja sig på dess
politik, att styra efter ett absolutistiskt och föga nationellt system, när
ett fritt och nationellt system står bredvid dem. Denna antagonism
förmådde Österrike att tillfoga oss en svår skymf, i det att det för
några år sedan med många af våra medborgare vidtog en orättvis
åtgärd (egendomsseqvestrationen). Detta var hufvudsakliga grunden
till af brytandet af den diplomatiska förbindelsen. Skulle man vilja
gifva vår press skulden derför, kan jag blott svara, att Österrike
står på bästa fot med England, ehuru engelska pressen då yttrade
sig ganska fiendtligt, och att Österrike äfven med Belgien lefver i
ett innerligt förhållande, ja till och med trädt i familjeförbindelse
med det, ehuru belgiska pressen får tala ej mindre fritt och
ogeneradt än vår. Det var ej pressen, utan motsatsen mellan två
systemer, af hvilka intetdera fördrager det andra. Det var också
M
Österrike, som bröt mot fördragena. Genom sina militära
annexa-tioner grep det kring sig längs Apenninerna; och jag måste påstå,
att de italienska furstarne ej egde rättighet att åt Österrike
öfver-låta sina länders oberoende. Det är nemligen en allmänt erkänd
grundsats i den offentliga rätten, att furstarne ej ega någon rättighet
att föryttra sitt eget och sina folks oberoende. Derföre
protesterade vi högljudt mot Österrikes utbredande i Italien, och just
fördragena stå oss häri troget bi. Men ej blott af sympati för det
öf-riga Italien protesterade vi, utan äfven emedan en sådan
Österrikes utbredning innebär en hotelse mot oss. Eller låge det för oss
ingen fara deri, att Österrike befäster Parma, Modena, att det
sänder sina trupper till Apenninernas nordligaste delar för att
ostraf-fadt hota Genua, herr .de Brignoles födelsestad? Derföre måste
Piemont protestera, och äfven de små staterna borde visa, att det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
