Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Smärre uppsatser - Bron vid Dirschau - Folk-karakteren i Toscana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rade af två väldiga torn. Ofvanför hvardera hvalfvet har en stor
yta blifvit lemnad öppen för att ifyllas med en relief. På den
ve-stra portalen skall bildhuggaren Bläser framställa brons högtidliga
invigande genom konungen af Preussen, då deremot den östra
portalen , i motsats till denna moderna komposition, skall förflytta oss
till forntiden, som genom den tyska ordens herravälde och nit för
bildningens spridande gifver denna trakt en så hög betydelse.
Ifrågavarande relief, modellerad af Schiwelbein, en lärjunge af
Ludvig Wichmann, samt tillverkad i bränd lera af Marchska
fabriken i Cbarlottenburg, är nu utställd till åskådande i Berlin och
prisas utomordentligt såsom triumfen af en teknik, den d^r
visserligen blomstrade redan i forntiden och under medeltiden, men som
aldrig, hvarken med afseende på omfång eller formfulländning
någonsin skapat något dylikt. Hvem har väl någonsin hört talas om
ett arbete i bränd lera af 22’ längd och 12’ höjd, således af ett
ytinnehåll af 260 qvadratfot. Visserligen är det hela sammansatt
af särskilta delar, men till och med dessa, som hafva ett omfång
af 9—10’, öfvergå allt dylikt, som man hittills känner. Det lider
intet tvifvel, att den brända leran, som den Marchska fabriken
genom ett eget slags beredning förstått att gifva en hittills icke
uppnådd hårdhet och förmåga att motstå väderlekens inflytelser,
alltmer skall komma i användning till konstverk, i stället för
sandstenen, hvilken deremot, som bekant, är i hög grad underkastad
jast dessa inflytelser.
Folk-karakteren i Toscana. I Otto Speyers
resebeskrif-ning: ”Bilder italienischen Ländes und Lebens”, som innehåller en
stor rikedom af nya och intressanta notiser, finner man bland
annat en skildring af toscanska folk-karakteren, hvilken nu, då denna
stat står midt i en revolutionär rörelse, förtjenar så mycket större
uppmärksamhet, som den ger ringa hopp, att italienska
nationaliteten skall till sin egen fördel spela den åt densamma tillämnade
rollen. Toscanaren, menar Speyer, är i allmänhet liflig,
godmodig, tjenstfärdig, mindre retlig och hämdgirig än de andra
stam-marne på halfön; af naturen fin och höflig, med stor medfödd takt
för det passande och rik nå umgängesgåfvor; utrustad med ett
öppet sinne för det sköna, som till och med icke förnekar sig i de
aldra lägsta klasserna af folket; vida mindre trög och skygg för
arbete än hans romerska granne eller den på en ännu lägre
ståndpunkt befintlige innevånaren af nedre Italien; med en lätthet att
fatta och en förmåga att tillegna sig andras vetande och andras
uppfinningar, hvars like man knappast finner hos andra folk.
Deremot felas honom i allmänhet taget sedligt och religiöst djup; hans
sinne är endast rigtadt på det yttre: religionen sjelf är nästan
aldrig känslans sak, utan snarare en skönhetsdyrkan, uppblandad
med all slags vidskepelse. Isynnerhet uti uppfattningen af
äkten-skåpet och i familjelifvet eller egentligen i bristen på ett sådant,
träder bristen på sedligt allvar ofta på ett förskräckande sätt i
dagen. Omåttligt i sin lystnad efter nöjen, har folket blifvit förvek-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
