Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skränkningar äro i grunden godtyckliga, och
de måste också vika, i den mån högre
sedlighet, upplysning och sjelfständigbet göra
dem ohållbara; men att på förhand, endast
på abstrakta grunder, flytta ut de politiska
råmärkena, utan att en politiskt fullväxt
befolkning står bakom, färdig att upptaga
nya utrymmet, har erfarenheten visat
endast leda derhän, att råmärkena ånyo
blif-vit tillbakaflyttade, ty samhället, liksom
naturen, fördrager intet vacuum.
Sådan är i korthet anledningen till det
namn vi valt. Vilja våra samtida
acceptera denna förklaring såsom eu öppen och
hederlig bekännelse om våra syften, skall
det vara oss kärt; vilja de deri se en
po-litisk förstockelse, så är ju äfven detta
deras ovilkorliga rättighet.
Vi hafva slutligen att afbedja många
tryckfel i vårt profnummer. Vi hafva låtit
den lilla fogeln Fuligula Stélleri få ett l
förmycket i första delen af namnet, och
samma frikostighet har äfven gjort sig
gällande i stafningen af hans svenska namn,
som är Alforrådare och icke
»allförrädare*. Vi hafva i uppgiften om
jordatmos-ferens djup fått en nolla för mycket i
miltalet, 150 i st. f. 15, hvilken senare siffra
till och med tål en väsentlig nedprutning.
Vi hafva smärre fel att ursägta, som
läsaren sjelf dock torde benäget rätta. Ett nytt
företag har alltid sina svårigheter, och vi
skolA oaflåtligt arbeta på noggrauhet och
tillförlitlighet, äfven i typografiskt
nfse-ende.
Strödda underrättelser.
Luftballongens användande i krig.
En stor del af våra läsare torde redan
känna att luftballougen, som i våra dagar
gjort de innestängda parisarne och hela det
af fienden öfversvämroade Frankrike stora
tjenster, redan förut ingripit i den franska
krigshistorien, liksom i några audra
länders. Frankrike var denna uppfinnings
fädernesland, och kuappt ett decennium
hade-förflutit, sedan den först blifvit gjord,
iu-nan deu skänkte samma lands krigshärar
icke obetydlig nytta, oberäknadt den glans
som bröderna Moutgolfier genom sina
aero-siatiska försök ytterligare spridt öfver det
alltid, trots öfver detsamma understundom
fallande slagskuggor, ärorika franska namnet.
Liksom man uuder det nuvarande
kriget hört att franska regeringen tillsatt en
komité af lärda, hvilkn ha till uppgift att
anväuda alla vetenskapens hjelprnedel i
nyare tider för det stora målets vinuande —
Frankrikes befriande från fienden — så
hade man också under välfärdsutskottets
dagar insett, hvilket gagn de lärde i ett
liknande fall kunde erbjuda, och tillsatt en
komité, blaud hvars ledamöter funnos män
sådane som Monge, Bertbollet m. fl., och
var det åt dessa uppdraget att göra de
uppfinuiugar, hvarpå vetenstapen deu tiden
öfverflödade, användbara för statens bästa.
Bland dessa uppfinningar ansågs äfven
luftballongen kunna bli värdefull för kriget mot
då liksom nu öfvermodiga fiender. Man
föreslog uemligen att använda de då redan
uppfuuna ballon8 captifs såsom
observato-rier för rckognoscerande af motståndarnes
armcrörelscr. Välfärdsutskottet gillade
förslaget, men med vilkor, att man icke finge
begagna svafvelsyra till beredande af den
vätgas, bvarmed ballongen skulle fyllas.
För att för sjutio år sedan bereda svafvelsyra
behöfde man nemligen, och behöfde det ännu
långt inpå våra dagar, vanligt svafvel; men
för att göra krut behöfde raau äfven
svafvel, och som krut dock var för den tidens
Frankrike lika nödvändigt som för nutidens,
men tillgången på svafvel var inskränkt,
skulle ballongfunderingarne fått maka åt
sig för »högre iutressen», om ej en annau
uppfinning just vid den tiden blifvit gjord.
Lavoisier hade nemligen observerat att
vatten sönderdelas i sina beståndsdelar, då det
i ångform ledes öfver glödande jern, på det
sätt att syret förenar sig med jernet och
vätgaseu blir fri att anväuda till hvad man
behagar. Det berodde nu blott på att visa
det denua metod var användbar äfven i
stor skala.
Att verkställa försök häröfver
öfverlem-nades åt Coutelle, en ung fysiker, åt
hvilken marskalksalen i Tuilerierna för
ändamålet uppläts. På några dygn lyckades det
honom att enligt Lavoisiers metod
framställa 170 kubikmeter vätgas, och dermed
var saken afgjord. Redan följande dag
erhöll Coutelle befallning att afresa till Bel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
