Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ballongen haft i dagens framgång. Flera
timmar dröjde Coutelle som spejare högt
uppe i luften och nedsäude flitigt under*
rättelser om fiendens rörelser. Åtskilliga
gåuger sköts mot honom, men ingen kula
träffade.
Efter detta slag följde luftballongen
arméen och deltog i flera andra slagtningar
i Belgien. Efter intagandet af Brussel
erhöll Coutelle befallning att vända tillbaka
till Paris, för att bilda ett nytt kompani
luftseglare för llhenarméen. Befälet öfver
detta öfverlemnades åt en kapten
L’Ho-mond. Men i detta fälttåg blefvo båda
kompanierna nästan tillintetgjorda. I
Frnn-kenthal blef Coutelle sjuk och måste
öf-verlemna sitt kompani åt sin löjtnant.
Bedan första dagen då denne uppsteg i
luften, begick han det felet att låta hålla
ballongen på alltför ringa höjd; de i en
redutt liggande österrikarne sköto på
densamma och förstörde den nästan helt och
hållet. Få dngar derefter hade den andra
ballongen samma öde vid Frankfurt a. M.,
och snart derefter blef hela kompaniet
tillfångataget.
Dessa olyckor fällde dock icke Coutelles
mod. Efter freden upprättade han jemte
Corti i Meudon en särskild skola, för att
iuöfva soldaterna i luftballongers skötande.
Under följande åren gjorde generalerna
Jourdan, Lefebvre, Picbegreu och Moreau
vid Bonn, Koblenz, Luttich och Strassburg
bruk af den luftige spejaren. Bernadotte
som vid Andernach förde befälet öfver en
division, var dereraot ingen vän af
ballongerna. Då man sökte förmå den blifvande
konungen af Sverige att sjelf uppstiga i
luften svarade han rentut: »Jag föredrager
åsue vägen».
Bonaparte hade med sig en ballong till
Egypten, men apparaten för vätgasens
beredande blef uppbringad af engelsmännen
ombord p& det skepp som förde densamma.
PA den glänsande fest som d. 9
Vende-miére föranstaltades i Cairo spelade en
ballong som var 45 fot i diameter en stor
roll och framkallade uniran och åtskilliga
funderingar på, om icke *Scheitan» hade sin
hand med i spelet, blani öknens och
Mo-hameda söner. I militärskt afseende satte
dock icke Bonaparte v&rte på
luftballongen, och auvönde den icke en enda gång
under sina europeiska nittåg. Han var
icke heller vän af nyhettr i allmänhet.
Framställarne af de fönta, visserligen råa
men alltid intressanta idéer, som lågo till
grund för elektriska telegrafens och
ång-båtsfartens uppflnniug affärdade han kort
och godt. Följden af Bouapartes
obenä-geuhet för luftballongerna blef emellertid,
att han efter sin återkomst från Egypten
gaf befallning om att luftseglarskolan i
Meudon skulle stängas, och dermed var
ballongens militäriska bana för ett halft
sekel afbruten.
Först då österrikarne sista gången skulle
bombardera Venedig, som likt Rom eftsr
franska revolutionen 1848 för en kort tid
afskakat sina fjettrar, försökte de att
medelst användande af ballonger kasta
bomber in i staden. Detta visade sig vara ett
dödfödt förslag. Mera lyekad synes
Napoleon 111:8 idé, öfverensstämmande med
den första republikens tanke, ha varit, att
nemligen i italienska kriget använda
ballonger för att utspeja österrikarnes rörelsér.
Äfven under Förenta Staternas inbördes
krig lära ballongerna ha blifvit på samma
sätt med fördel använda. Först under
nuvarande krig ha de, såsom hvar man känner,
bevisat det stora gagn de kunna göra én
belägrad stad.
Man finner således, att äfven här
bevisar sig, hurnledes en stor idé går igen.
Ty en stor idé är luftballongen säkerligen,
oaktadt det väl ej är densamma gifvet att
låta menniskan följa fågelns väg i luften,
något som man dock helt visst en dag
skall få bevittna, att någon ännu större idé
förmår. Den tyska tidskrift på hvilken vi
stödt en del af hvad ofvan blifvit anfördt,
afslutar sin artikel om ballongeus
användande i krig med orden: »Äfven här visAr
sig att allt b vad de franska tidningarne
säga är — lögn och humbug!» Och likväl
har, sedan dessa ord nedskrefvos, en snart
sagdt regelbunden postförbindelse mellan
Paris och det stridande franska folket
åstadkommits; sedan dess har Gambetta, buren
— så paradoxt det än liter — genom luften
af tyngdkraften, som eljest fängslar oss alla,
sväfvat upp ur den kringvärfda vcrldsstaden
för att sänka sig ned der hans kraftiga och
skapande andes närvaro bäst behöfdes;
sedan dess räknar Frankrike, tack vare
honom, åter öfver en half million försvarare,
bvilka måhända deras fädernesland en dag
skall ha att välsigna för att det ännueger
sitt eget kapitel i verldshietorien. Detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
