Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
röstberikningen lagstiftningen, för de
enskilda bankerna e. s. v. Utan att bestrida
möjligheten dernf, att en lägre census kunde
gifva lika goda val till Andra kammaren,
som de senaste, måste vi dock bekänna
vår oförmåga att uu inse några tvingande
skäl för rösträttens utsträckning, och hvad
den kommunala röstberäkningeu angår, så
har i afseende på städerna röstraaximum
så nyligen blifvit förändradt, att man bör
se några följder deraf innau man beslutar
sig för några vidare förändringar; hvad
åter landet angår, synes oss saken
praktiskt taget temligen likgiltig. Af
ojemför-ligt vigtigare inverkan på en mängd
sam-hälliga intressen är den förbittrade
striden om bankväsendet, som beklagligtvis
mer och mer behandlas, icke såsom en
praktisk fråga utan såsom en politisk partisak;
ty i annat fall skulle man aldrig hafva
uppstält den fordran, som står i så bjert
motsats med vår tids näringsfrihet och
decen-tralisationssträfvande, att penningrörelsen
ensam af all affärsverksamhet skall vara
monopoliserad hos en inrättning som
sara-fåld styres af hela riksdagen såsom
principaler, men hvars förvaltning i sista hand
lägges i händerna på fullmäktige, hvilkas
tillsättning, åtminstone till en del,
bestämmes af den politiska partiställningen.
Under andra omständigheter, och om ej nya
klassfördomar, som kommit i det gamla
ståndssplitets ställe, alldeles fördunklade
begreppen och bortskymde det rena
sakförhållandet att landtbrukarne utgöra flertalet
af lottegarne i de enskilda baukerna, skulle
det vara en möjlighet att åstadkomma en
ändamålsenlig revision af grunderna för
dessa inrättningars sedelutgifningsrätt,
hvarom åtskilligt kan vara att säga.
Upphettad och förvillad, såsom
sinnesstämningen ännn tycks vara, är det omöjligt att
beräkna när den tid skall inträffa, då
kam-rarne praktiskt och lidelsefritt, såsom det
egnar lagstiftare, skola blifva i stånd att
fatta vigten äfven af denna rörelsegrens
frihet, och i sammanhang dermed inse
hvilka vådor för eganderätten innebäras i
den tvångskurs för riksbankens sedlar,
hvil-ken under andra förhållanden olyckligtvis
blifvit beklädd med grundlagshelgd.
Riksdagens personal bar sedan förlidet
år icke undergått några större
förändringar. Af Första kammarens 126 ledamöter
hafva 11 blifvit nyvalde, eller mindre än
en elftedel af hela kammaren. Af de 125
ledamöter som valdes om hösten 1866
sitta 88 alltjeint qvar på sina platser, och
man har icke kuunat märka att dessa få
ombyten utöfvat någon inverkan på hela
kammarens karakter. Af Andra kammarens
ursprungliga 191 ledamöter, som valdes
till 1867 års riksdag, återfinnas vid denua
endast 65; 13 hafva gått bort sedau
förlidet år. Af de nyvalde har ingen, såvidt
det är oss bekant, förut utörvat någon
politisk verksamhet.
De partibenäroningar som hittills varit
brukade synas oss föga svara mot hvad
man med dera velat beteckna.
Majoriteten i Andra kammaren har af sina ledare
blifvit kallad »landtipannapartiet», men
majoriteten i Första kammaren är äfven
jord-egare, och skulle följaktligen lika val kunna
göra anspråk på benämningen. Vi
förmoda att man valt ordet »landtroan» i
stället för en annan term, som efter ståndens
försvinnande icke gerna kunde begaguas,
och att man med det nya namnet velat
beteckna ungefär de åsigter och deu
tankegång som mau var van att finna i det
gamla bondeståndet, dock med deu
förändring, att ståndets polemiska udd, som
under den långvariga förbindelsen med
borgareståndet var riktad mot adel och
prester, nu ro$ra yändt sig icke mot
stads-intresset, ty ett sådant finnes jeke längre,
men mot de mera universella tänkesätten
som städernas bildade invånare hafva
gemensamma med de större godsegarne.
Emellertid håller icke ens denna
skiljo-linie fullt streck, ty man har hos en och
annan af partiets mera framstående
medlemmar icke förmärkt den fientlighet mot
det fria handels- och uäringssystemet, och
den undfallenhet för några af de
oskyldigaste radikala idéerna, t. ex. i afseende
på den kommunala rösträtten, som
utmärkt flertalet af gruppen. Det
sammanhållande bandet mellan dessa olika
elementer var en principiel opposition mot
den förra roinistéren, som förnämligast
yttrade sig i anslagsvägringar. Man torde
komma sanningen närmast, om man säger
att denna sida varit konservatift
oppositio-nel, i motsats mot den ministeriella och
i de flesta sociala frågor liberalare
majoriteten i Förstn kammaren, hvjjken, förenad
med Andra kammarens likatänkande mino-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
