Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
högst rikhaltigt; det fins både dag- och |
aftonskolor; en del af undervisningen är ■
alldeles kostnadsfri, den öfriga mycket
billig. Pristäflingar anställas ofta; belönin- |
garna äro betydande. Andamålet är icke |
blott att utbilda skickliga ledare i alla
yrken som stå i sammanhang med skön
konst, utan äfven att uppfostra lärare och
lärarinnor i teckning för hela konungariket.
Enskilda konstskolor och föreningar i
hela landet kunna erhålla kopior eller
af-gjutningar af konstsakerna i Kensington.
Man utskickar sådana på jernvägarna till
kortare förevisningar, der det finnes
ändamålsenligt. Ett bibliotek af 20,000
vo-luraer och de dyrbaraste ritniDgs-, gravyr* och
fotografisaralingar stå i förbindelse med
museet. Alla förläggare som utgifva
arbeten för den stora allmänheten, kunna
under flere månader utställa dem i de till
biblioteket gränsaude galerierna. Det fins
nästan ingen industri orepresenterad der,
ända till franska vinrankor, planterade i
en jord som är hemtad från växtens
hemland.
Alla föremål äro försedda med noggranna,
utförliga och upplysande inskrifter, som på
en gång gifva åskådaren begrepp om den
rätta betydelsen af hvad han ser. De en- ]
gelska anordnarne veta icke hvad
vetenskaps-högfärd vill säga.
Det fins äfven i Frankrike utmärkta
samlingar af detta slag, hvaribland i
första rummet torde böra nämnas den nya i
Louvren. Ett särskildt sällskap är stiftadt för
att arbeta i samma riktning, PUnion
cen-trale des beaux arts appliqués å
Vindustrin, och det talades om anläggandet af
en särskild akademi för utbildningen af
yrkesartister, när kriget kom och afbröt
alla dessa menniskoälskande arbeten.
En sidenkramhandlares
bekännelser. Det ligger helt visst för det qviuliga
könet något pikant i dessa ord. Eu man
som gjort sitt bästa för att locka kanske
cn hel generation damer att dyrt köpa
tusentals saker, som de ingalunda behöft för
att höja sin skönhet; en man som under
sina händer haft högar af hvad grefvinnan
lika väl som schwcitzerimamsellen suckat
efter; en man hvilken, likt den förnäma
romnrinnans slaf, varit på en gång de
skönas rådgifvare och föremål för deras vrede,
kanske ibland äfven deras förakt; cn man
som burit den qvinliga gunsten lika
väl som onåden med detta oföränderliga
intagande jemnmod, som sväfvat öfver de
kommersiella djupen i hans själ, likt en
ro-senfärgad dimma öfver en afgrund — en
sådan man gör sina bekännelser!
Detta har verkligen skett. Samvetet har
slagit en sidenkramhandlare — visserligen
i London, men då man kan antaga att
denna intressanta klass af menniskor är sig
lik i andra delar af verlden, såsom
damerna gudskelof äro det, så torde ett utdrag
ur dessa bekännelser vara ett ord i sinom
tid, när helst det kommer.
Sidenkramhandlaren, hvars
öppeuhjertig-het torde bero derpå, att han, efter att ha
tjenat ihop tillräckligt mycket penningar,
nyligen slagit sig i ro, berättar nu i tryck
om sitt första uppträdande på sin
lefnads-bana följande.
Ett år egnades åt den svåra konsteu att
utan att känna förvirring tåla vid de sköna
kundernas åsyn. Kryddkramhandelselever
få, då de först komma i boden, äta så
mycket russin och sötsaker de önska och unga
soldater föras midt in i kulregnet: på
några veckor äckla sötsakerna, och inom
några timmar är kulornas bvinande »musik»;
| men först mot slutet af första året kunde
den blifvande sideukramhandlaren uthärda
blickarne ur ett par sköna ögon utan att
känna sig vriden i hufvudet.
Sedan han lyckats förvärfva denna
fullkomlighet, började han att studera
kunderna. Hau faun snart att de alla blefvo
lurade i sina affärer; ej så som skulle de
blifvit bedragna, ty de erhöllo alltid varor,
hvilkas godhet stod i billigt förhållande
till priset, utan på det sätt att de trodde
sig medelst prutning ha erhållit alldeles
orimligt billiga priser. Likaledes fann han,
att de sålunda duperade bestodo af tvenne
klasser, de okonstlade och de listiga. Det
blef en hans snille värdig specialitet att
draga den listiga kategorien vid de vackra
näsorna. Icke ens fruar, som varit gifta i
några månader och hvilka alltid hysa den
ädla föresatsen att spara sin mans kassa
så mycket som detta låter förena sig med
en lysaude toilett, icke eus sådana unga
damer, de farligaste som vår
sidenkramhandlare var utsatt för, förmådde komma
hans klokhet och fiuess på skam. De
listiga äro märkvärdiga för sin ihärdighet då
det gäller att pruta. För att fresta kun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
