Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Andra kammareos murar fans en
förvåning öfvcr den synen, så var den säkert
glad; men vi tro att förvåningen af
motsatt farg skulle hafva varit större, om man
saknat honom på den vanliga platsen. Från
den sidan var sannerligen ingen iuvändniug
att befara, och ora det ännu skulle finuas
någon åldrig man, med minnen från det
gamla presteståndet, som kunde tycka att
»Svea rikes crkebiskop» endast borde visa
sig med krumstaf och uti korkåpa, så
skall han, såsom vi hoppas, snart finna,
att svenska kyrkans värdighet i längden
vinner i stället att förlora på den med’
borgerliga vördnad som omgifver hennes
främste representant.
Vi kunna ej i denna hastiga blick på
riksdagens öppnande med tystnad förbigå
det märkliga tal hvarmed dr hundgren
i Storkyrkau invigde dess verksamhet.
Om bifallsyttringar vore tillåtna på ett
sådant rum, skulle hvalfven af sådana
hafva genljudit. Afveu här hade vi en
yttring af den svenska presten såsom
medborgare, tänkare och statsman. Vi
hoppas att denna beundransvärda predikau
icke förklingat med det talade ordet, ehuru
djupt det intryck var som hon
efterlem-nade på åhörarnes sinnen: vi hoppas att
hon snart måtte blifva i tryck
offentliggjord, ty hon innehåller ett lika djupt
tänkt som vältaligt utfördt stycke kristlig
statsrätt, hvilkct det kan göra livarje
lagstiftare göd t att ined allvar och eftertanke
begrunda.
Litteratur.
Bilder fr&n fjerran länder af II. Anneratedt, (i
Framtiden, Jan. 1871.)
Om dessa bilder endast vore en litterär
skildring af det som cn liflig, uppmärksam
och spirituel resande haft tillfälle att
personligt erfara under färder i aflägsua delar
af veriden, skulle vi helsa dem såsom
något af det friskaste och läsvärdaste som
flutit ur en svensk penua. llr Anncrstedt
har många värdefulla egenskaper såsom
skriftställare; det blåser genom livarje rad
en upplifvande bris som förjagat .alla
dimmor; der fins rj spår af den krampaktiga
ansträngning att säga djupsiunigheter, eller
af den ansats till beräkuad naivitet, som
äro så ofta återkommande drag äfven i de
bättre alstren af den samtida litteraturen.
Hr Annerstedt delar med nästan alla
svenska sjöofficerare, hvilka uppträdt såsom
författare, den stora förtjeusteu af nnturlighet,
godlynne och en mauligt enkel stil.
Men det ligger något mer i dessa bilder
från fjerran länder; de hafva äfven ett
politiskt anspråk. Det är fråga om att
bedöma den verldsställning som blifvit
intagen af jordens talrikaste folk. Kineserna
— ty det är om dem det är fråga —
utgjorde redan för 25 år sedan, efter
Giitz-laffs på officiella handlingar grundade
beräkningar, något öfver 367,6 millioner, och
efter fransk och engelsk uppskattning i
början af 1860-talet närmare 438 millioner.
De äro följaktligen icke att skratta åt, ef*
efter som de omfatta mer än tredjedelen af
hela jordeus närvarande befolkning. De
äro icke eröfrare i vanlig mening, och de
hafva ej ens denna kompakta
saramanhål-lighct som är följd af en stark
centraliserad regering; men de ega deremot en
utomordentlig traditionens och sedernas
sam-manhållighet, som gör dera i massa
otillgänglige för den europeiska kulturens
inflytelser, och de hafva en fruktansvärd
vitalitet, hvarigenora de efter Darwiu’s teori
måste öfverflygla alla andra menniskoracer,
sedan de cn gång kastat sig på utvandripg
i stor skala. Det är detta som dc gjort.
Det är nöden som dertill drifvit dera i
första rummet, ty proletariatets eländen inom
detta ofantliga rike äro öfver all jemförelse
med det som vi äro vane att bevittna i
Europa. Till oumbärliga
välgörenhetsinrättningar i dc större kinesiska städerna
hörer en af murar omgifven fristad, der
den uthungrade uslingen kan dö i fred,
sedan lifvet för honom blifvit en omöjlighet.
Derför utvandra kineserna åt alla håll.
Redan lefva af dem halfannan million i Siam
och hundra tusental på Java, Borueo,
Fi-lipperna och Sandwichsöarne, i Australien,
Syd- och Ceutral-Amerika samt
Kalifornien. Hittills hafva de egentligeu gått ut
för att förtjena peuuingar och återvändt
till hemlandet för att der lefva med de
sina; meu på den sistA tiden börja de
bilda kolouier. De arbetA billigare än någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
