Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi tillbakavisa åtminstone en så
tröst-lös föreställning. Den som i racerna
nedlagt deras särskilda karakterer har troligen
klart för sig deras betydelse och deras
än-damål. Vi kunna ieke tro, att sådana folk
som Kiuas och Indieus äro skapade att
utrotas och uudanträugns såsom skadedjur
och ohyra. Det fins äuuu folk, den
dol-ske malajen, den vilde mahratten, den
stupide boschraannen, som af dem hafva
uågot att lära, i fall ej sjelfva europén
har det, hvilket doek är vår föreställning,
livad af vår kultur är sant skall
ovilkor-ligt utöfva sin makt Öfvcr alla, så vida vi
eljest i öfvermåttet af kristlig förfining ej
alldeles upphört att sjelfva tro på gud;
hvad deremot i vår civilisation är osant
och ihåligt skall måhända bortnötas under
beröringen med våra skarpsyuta och för
all tillgjordhet otillgängliga antipoder. I
afsceudc på missiousväseudet tro vi att
hr Annerstedt uttalat några tänkvärda
sanningar. Det ar föga värdt att komma till
så dialektiskt viga menniskor som kineser
och hinduer, för att tala om dogmer och
evig förtappelse, och de bästa engelska
missionärerna göra det icke längre. De
måste veta hvnd de hafva att bekämpa,
och än mer, de måste förmås att
sympatisera med livad deri är sant och
meusk-ligt. Så hafva en Spence Hardy och hans
likar kunnat uträtta storverk både såsom
religiouslärnre, menuiskovänncr och
vetenskapsmän. Det är andra faktorer som
verka samtidigt. Jernvägarne i Indien
hafva mer än till hälften upprifvit
kast-skilnaden, sedan bruhrainer, ksetries och
coolies nödgas resa och förtära sina
måltider i hvarandras sällskap. Så nr det
äfven med kineserna: de äro icke
otillgängliga för vår civilisation, så snart de
deri något lära sig se något bättre än ett
förtryck eller ett charlaneri. Vidskepelse och
laster finnas här såsom hos dem: sinne för
sanning ocb sedlig ädelhet fins i hvarje
menniskas bjerla, under den gula eller
bronsfärgade huden såsom under den hvita.
Några betraktelser i anledning af kriget mellan
Frankrike och Tyskland 1870. Tal vid
nedläggandet af styresmansbefattuingen i Kongl.
Krigsvctenskaps-Akndemien d. 12 Nov. 1870
af Henning Hamilton (i
Krigsvetenskaps-Akademiens Handlingar).
Ett yttrande af grefve 11. Hamilton i de
stora frågorna för dageu är alltför vigtigt
att med tystnad förbigås. Särskildt är
detta tal lulgot mer än ett akademiskt
bög-tidsföiedrag; det är ett upprop till hela
svenska folket, uttalndt inför den
församling som närmast representerar
fäderncs-laudels fdfsvarare.
Hufvudtanken är att hvarje stat
hädanefter måste lita på sig sjelf, seden de
miu-dre samhällena »i traktaters ord, historisk
rätt och traditioners helgd icke längre
finna nödigt skydd mot de störres
öfver-makt». Detta är ett faktum som icke kan
bortresonnerns: vilja vi lefva såsom ett fritt
och sjelfbestämdt snmhälle, måste vi betala
sjelfständighetens pris, rusta oss till försvar
intill yttersta gränsen af vår förmåga och
lem na det öfriga åt försynen. I sjelfva
uppoffringarne som vi göra för ett sådant
mål ligger en andlig lifskraft; duka under
för öfvermakten kan hvarje folk, men
endast det som strider till det sista har ratt
att hoppas på cn återuppståudelse.
De långa bcredelscrnas tid är förbi, ty
krigsförklaringar komma nu just cn eller
ett par dagar före kriget, alldeles som man
vid inträdet i ett sällskap skickar före
sig sitt kort för att anmäla sin närvaro,
ltcgcringarnc behöfva derföre ieke blott en
fullständig, och ej blott på papperet
organiserad, lätt mobiliserad krigsmakt, utan oek
tillräckliga medel till sitt förfogaude till att
underhålla den. Preussen kunde vid
Frankrikes krigsförklaring disponera öfver 200
millioner rdr. Konungen af Sverige har i
händelse af ett fientligt anfall endast 3
millioner att använda, hvilket knapt räcker tolf
dagar att underhålla en armé af 125,000
inan, den minsta som kan sammandragas
i händelse af ett fientligt anfall. Grefve
Hamilton nämner ingen viss summa, som
regeringen borde i sådant fall hafva till
sitt förfogande, men det föresväfvar oss att
vi hört 10 millioner af sakkunnige
angif-vas såsom det minsta belopp hvartill stora
kreditivet borde bestämmas.
De politiska sympatierna få cj inverka
på omdömena om krigföringen; grefve
Hamilton har erinrat derom, och vi upprepa
så mycket mer denna erinran, som äfven
vi här nedan söka besvara frågan hvarföre
Preussen är segrande. Talaren bör ej
misstänkas för brist på deltagande för det
ädla folk som nu blöder ur så måuga sär,
utan att han derför behöfver kasta någon
slöja öfver dess fel: »framför ett djupt fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
