Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förekomma långväga och kostsamma
fors-lingar af fångar som skola aftjena några
få riksdalers ådömda böter; skärpta
bestämmelser angående tillsynen öfver
omyndigas egendom; rättvisare fördelning af
skyldigheten att underhålla tingshus, vägar
och broar; ett enstaka förslag om
skjutsskyldighetens skiljande fråu jordbruket, o. s.
v. En ganska stor del af dessa motioner äro
obetydliga och illa motiverade, b vilket torde
sätta lagutskottet i tillfälle att egna så
mycket större uppmärksamhet åt sådana
som verkligen förtjena afseende.
Angående förenklingar och indragningar
i de administrativa embetsverken äro 6
förslag väckta, af hvilka hälften i nästan
enahan-da ordalag yrkar på ett enklare och billigare
expeditionssätt; men derjemte har hr Ribbing
återupptagit sin motion från förra
riksdagen, hvilken då vann Andra kammarens
bifall, och troligen skulle hafva vunnit
frara.-gång i riksdagen, om Första kammarens ut- j
skott haft något bättre tid på sig till sa- I
kens utredande. Det vore en stor fördel
för alla sådana frågor som höra under till- i
fälligt utskotts handläggning, om förslagen 1
samtidigt väcktes i båda kamrarne, och
hvarderas tillfälliga utskott, såsom redan
skett i fråga om fattigvårdslagstiftningen,
begagnade sin rutt att sammanträda och
utarbeta öfverensstämmande yttranden. De
af Första kammarens ledamöter soin
iu-tressera sig för embetsverkens förenkling
borde derföre icke försumma att der upptaga
hr Ribbings motion. Ett förslag att
indraga Geologiska byrån, och lägga dess
funktioner och samlingar under den motsvarande
afdelningen af det Naturhistoriska
Riksmuseum, har för denna gång förfallit, men
tanken torde icke sakua alla skäl för sig.
Om förändringar i komn.unallagarne
hafva denna gång endast blifvit väckta 8
motioner, deribland flere sådana som, utan
någon förändring i rösträtten, nfse några
allmänna bestämmelser, till exempel att på
landstingen öfverflytta pröfningskoinitécrnas ■
åligganden o. s. v. För städerna har
blifvit af en motionär ifrågasatt en tregradig
röstskala, med 1 röst för bevillning under
15 rdr, 2 röster mellan 15 och 50 rdr,
Samt 3 röster för alla derutöfver; en
annan har yrknt den bestämmelsen för landet 1
att ingen skulle få ega högre rösträtt än
tjugondelen af hela kommunens
fyrktals-Biffra, och en tredje har från förra riksda-
gen upptagit en då förkastad motion om
lika rösträtt vid val, utan att låta afskräcka
sig af hvad som då anfördes om
orimligheten att begagna olika rösträtt vid
handläggandet af de’ekonomiska målen och vid
utseendet af personer som inom alla större
städer ovilkorligt, och inom alla andra
kommuner der sådant finnes lämpligt, utan
kontroll ensamme utöfva kommunens hela
ekonomiska befogenhet.
Rörande banklagstiftningen äro väckta 16
motioner, de flesta i det syftet att till
fördel för riksbanken undertrycka eller
åtminstone tillbakasätta de euskilda-bankerna;
man vill från 2 till 5 rdr höja deras
bevillning för hvarje 1,000 rdr inom högsta
beloppet af deras sedelutgifning, och man
vill äfven »förstärka» eller »konsolidera»
riksbanken, genom att reservera tredjedelen
af dess årliga vinst, för att på den vägen
sätta den i tillfälle att efter hand
monopolisera hela penningerörelsen i landet.
Krig på lif och död mot de enskilda
bankerna, till förment fromma för riksbanken,
är den fana kring hvilken
landtmannama-joriteten i Andra" kammaren slutit sig, med
det radikala partiet på sin venstra flygel.
Denna fann föres denna gång af partiets
främste statsekonom, hr Jöns Rundbäck, som, i
eu nyss af konstitutionsutskottet underkänd
motion med förslag till förändring i § 72
Reg.-formen, uttalat åsigter hvilka äro för
i tänkesätten och kunskaperna i dithörande
ämnen särdeles betecknaude. Hr Rundbäck
far, genom att sätta punkt midt i en
me-| ning, fram den till målet ledande redaktio;
I nen, att »Riksbanken allena eger rätt att
j utgifva sedlar.» Om graden af hans och
! hans partis insigt och taukeförmåga vittnar
i den egendomliga föreställningen, att en
in-teckniug i fast egendom, hvilken egaren
såsom pant öfverlemnar i annan mans
händer, långt ifrån att ega ett värde, äi en
helt och hållet negativ tillgång, det vill
säga mindre än intet, såsom endast
representerande egarens skuld. Det är
emellertid lyckligt för flere än en låutagare i
de hatade bankerna, att de hos dem få som
säkerheter för lån pantsätta — sina egna
skulder.
Det är utan all fråga, att kongl.
förordningen af den 20 Maj 1864 angående
sedel-utgifvande banker är i behof af en revision,
men ingen lag kan med framgång
förbättras, så länge lagens föremål är af lagstif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
