Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och utblottade individer. Det behöfs en
vias vana vid beqvämlighet och förfining
hos de talrikaste klasserna i samhället, för
att gifva dem herravälde öfver de djuriska
instinkterna, meu detta välbefinnande spri
der sig, om ock långsamt, till större och
större områden, och på dess grund
uppväxa allt jemt nya sedliga krafter. Vårt
eget samhälle hör i detta afseende icke till
dc sämst lottade; var folkmängd tillväxer
långsamt, men vi hafva aldrig haft något
motstycke till det elände som för tjugo år
sedau var regeln i Irland, och ännu är det
i några af de tätast befolkade delarne af
j den europeiska kontinenten. I den
torfti-’ gaste boning och den enklaste drägt inom
I våra egna gränser fins en snygghet,
äud-a-| målsenlighet och grad uf komfort som
saknas i långt bättre lottade läuder, och om vi
t kunde i detalj följa framstegen af denna
förbättring i lcfuadssättet, som är ett så
väsentligt vilkor för en tillväxande
sedlighet, skulle vi sannolikt finna, att de stå i en
bestämd proportion till de ökade
besparin-gnrne, så att summorna i sparbanks- eller
motbokens kredit på visst sätt fått sina
exponenter i sundare föda, förbättrade
bohag och mera hyfsade lefnudsvanor.
Blick på
Dyningarue efter den storm som väcktes
af tillsättningen af Audra kammarens
nio-mannakomité börja småningom att lägga
sig. Om sjelfva försvarsfrågans utsigter
förspörjer man mycket litet. Om det är
något mer än en tillfällighet, att vid ett af
det särskilta utskottets samtnauträden, då
mycket vigtiga principer voro under
öfver-läggning, de båda sakkuuniga ledamöterna
af Andra kammaren uteblefvo och ersattes
af suppleanter, så att alla sju ledamöterna
från denna kammare voro »rena landtmän»,
så är det säkert icke utan sin betydelse.
Man talar nemligeu om skarpa
raenings-splittriugar inom partiet, och då man vet,
att, såsom det en gång yttrades af en
riksdagstalare, poiiti^ka partier liksom
or-raarnc gå dit sljerten vill, meu icke dit
hufvudet viil, så är det allt för sannolikt,
och öfverensstämmer äfven med den
allmänna erfarenheten, att den ytterliga
bondemeningen i detta fall blir rådande och
desavouerar sina hufvudeu, eller åtminstone
sin främsta man, hvars förbindelse med
partiet vi alltid funnit onaturlig, och
hvilken det skulle högeligen glädja oss att
omsider se upplöst. De återstående kunde
förstärka sig nedifrån och må då gerna
drifva partiåsigtecua till deras ytterlighet:
sådant är alltid »början till slutet».
Laudsortstidniugarne fortfara ännu med
stränga uttalanden öfver partiet och dess
fÖrehafvanden, men pressen i hufvudstaden
har åter vändt sig åt behandlingen af
fredligare ämnen. I en följd af fyra artiklar,
under den obehöfiigt storordiga titeln »En
lifsfråga för handelu och näriugarne», har i
pressen.
Aftonbladet redogjort för beskaffenheten
och ändamålet med utrikes befintliga
varu-nederlag, hvilkas egare mot ersättning
mottaga till förvaring handelsvaror af alla slag,
å hvilka nederiagsqvittenset gäller i hvar
mans hand såsom åtkomstbevis, och hvars
öfverlåtande åt annan man således är
liktydigt med egendomeus öfverflyttning på
andra händer, antingen såsom pant eller
med eganderätt. En förtjenstfull motion i
syftningen af en lagförändring i fråga om
pant, egnad att hos oss underlätta
upp-komsteu af sådana varumagasin, är också
väckt i Första kammaren, och vi hoppas
lifligt att den måtte vinna framgång. Det
har så länge förts klagan deröfver att ej
jordbruksalster, såsom spanmål, bränviu,
spånadsväxter o. s. v. kunna belånas, och
vi hafva i eu föregående uppsats fastat
uppmärksamhet på vigten af detta förslag,
med särskildt afseende på några önskvärda
föräudriugar i bränviuslagstiftuingeu.
Nya Dagligt Allehanda har i eu följd
af uppsatser under titel »Den unionella
frågan» behaudlat det hvilande förslaget
till ny föreningsakt mellan de båda
skandinaviska rikena, hvilket i år skall
förekomma till afgörandc hos riksdagen och i norska
storthinget. N. D. A. afstvrker det på flere
skäl, bland andra derföre att det icke
innehåller något stadgande om en gemensam
representation, inför hvilken
unionsregerin-gen skulle vara ansvarig, särskildt i hvad
som rörer rikenas diplomatiska
representation inför utlandet. Efter en framställning
af hvad rikenas grundlagar i detta
afseen-i de stadga, heter det vidare:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
