Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
såt att hjelpa oss sjelfva, äro af nöden.
Frän .sformaktsskrvtet till lydlandskrvperiet
ar det endast ett steg, och del synes att i
man nu beslutit att taga det. Derfor att vi
icke längre diktera lagar i hjertat af
Eu-ropa, vill man göra troligt att vi alldeles
ingeuting ”liga i verlden, titt vi äro dömde
till absolut politisk obetydlighet, och att
vi ieke ett ögonblick böra dröja att draga
på oss den ständiga neutralitetens ödmjuka
botöfningskläder. Man har sett sådant
framskymta förr, och senast under riksdagens
beha*nd!ing af Tredje hufvudtiteln. Det är
ej längre värdt för oss att hafva en egen
diplomati, heter det, och det kostar- så myc
ket alt löna dessa granna odugliga
»>boule-vardflanörer»; eller inisstogo vi oss, då
vi för några dagar sedan tyckte oss
höra just detta ord falla från en
mycket uppburen vältalares läppar? Det
är eget att se, huru i detta fall intressen
förenat sig som icke tyckas hafva något
gemensamt, huru personer som kämpat på
lif och död mot det nya representativa
skicket blifvit på en gång de ifrigaste
buudsförvaudter åt just det parti som
vridit makten ur deras händer, och huru den
doktrinära radikalismen villigt låuar sig till
språkröråtdeförtrolighetersom den
förstnäm-da klassen hviskar i sina nya vänners öron.
Utan någon öfverdrifven beundran för den
diplomatiska métieru, tro vi att våra
sändebud hos främmande regeringar pä det
hela taget rätt tillfredsställande uppfylla sina
pligter under högst svara och pröfvande
tidsomständigheter, och då man, med
på-tngligen afsigtligt missförstånd af ett
yttrande som fallit från den närvarande
utri-kes-statsministerns mun, vill påbörda
honom att han vid befordringar fästat en
alltför ensidig vigt vid den diplomatiska
routinen, tro vi oss, med kännedom om ett
och auuatsomnuickepassarföroffentligheten,
veta att han den handlat mycket välbetänkt
och iakttagit sitt lands sannfärdiga nytta.
Långt ifrån således att inför verlden
proklamera vår . obetydlighet, vår inre
splittring, vår förlamande misstro mot dem som
utöfva de högsta medborgerliga
förtroendena, borde det ligga oss om hjertat att
visa andra folk, att vi tänka högt om oss
sjelfva när vi minst tala om oss sjelfva,
att vi önska sitta i fred, och derför unna
audra att sitta i fred, men att vi för
ingen del ämna öfverraska v&r samtid med
någon politisk inkompetensförklaring,
hvar-till just nu måhända fins mindre anledning
än någousin förut under de sista hundra
femtio åren af vår historia.
Litteratur i Försvarsfrågan.
Öfversigt af Svenska Krigsförfattningens
utveckling samt af grunderna för dess framtida
ordnande. Ett bidrag till frågans lösning af
En gammal militär. Stockholm, I*. A.
Norstedt & Söner 1871.
I försvarsfrågan af S. Lund, Berlingska
Boktryckeriet 1871.
Vi hafva upptagit ofvanstående rubrik,
icke för att skrämma våra läsare med
konstord och tekniska framställningar, som
kanske ingendera af oss, om han vill vara fullt
uppriktig, nöjaktigt begriper, utan derföre
att i närvarande ögonblick, då folket af
statsmakterna väntar försvarsfrågans lösning, bör
hvar och en efter förmåga göra sig reda
för de allmänna dragen af denna stora
angelägenhet. Man kan veta rätt mycket om j
militära detaljer och ändå hafva mycket
dunkla föreställningar om försvarsväsendet i
i dess politiska bemärkelse, liksom det å
andra sidan icke är omöjligt att skaffa sig
ett ungefärligt begrepp om det senare, utan
att hafva särdeles kunskap i det tekniska
af krigsvetenskapen, ehuru, till följe af den
senaste tidens sorgliga tilldragelser, dess
egendomliga språkbruk mer än önskligt
varit ingått i den allmänna litteraturen.
lTvad vi derföre önska är att fasta våra
läsares uppmärksamhet på sådana skrifter
som på ett omfattande sätt bringa försvars
frågan inför allmänheten, icke att
sysselsätta oss med det ena eller andra
orga-nisationsförslaget. Det kommer väl, skola
vi hoppas, den tid då ett definitift beslut
måste fattas af riksdagen, och då blir det
äfven för oss en skyldighet att uttala en
åsigt. För ögonblicket är det oss nog att
i söka göra oss reda för de allmänna dragen af
frågan; dess historiska och finansiella sidor
i äro tills vidare af långt större intresse än
den specielt militära, ty den senare är
deu-samma öfver hela verlden, och alla folkA,
åtminstone i Europa, skulle troligen
%
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
