Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pA det satt att den först utsläcker de
gula och gröna fargerna samt tillåter de
röda och blå att passera igenom.
Blandningen af dessa båda färger är också hvad
som utgör purpurfärgen. Emellertid är det
icke nog med att denna vätska utsläcker
de gula och gröna fargerna, utan den
försvagar hela spektrum och genom att göra
lagret af den purpurfargade vätska tjockare
genom hvilken ljuset måste passera, innan
det faller på den skärm som upptager
spektrum, kan man utsläcka allt ljus som
intränger i samma vätska. På samma sätt
förhåller det sig med en blå vätska och
dess verkan på spektrnm. Den utsläcker
först det röda ljuset (hvilket, såsom
bekant, liksom öfriga grundfärger finnes i
solljuset) och derefter utsläcker den,
allteftersom dess tjocklek tilltager,
orangefärgen, gult och grönt. Slutligen finnes
blott det blåa ljuset qvar, men äfven detta
skulle släckas ut af ett tillräckligt tjockt
lager af blå vätska».
»Vi äro nu beredda på förklaringen af
vattnets blåa färg. Vattnet angriper alla
färgerna i det hvita solljuset, men med
olika styrka. Då ljuset faller ned i
hafs-vattnet utsläckes först, d. v. s. närmast
ytan, den röda färgen, medan de öfriga
endast försvagas; djupare ned utsläckes
orangefargen, ännu djupare gult, ännu
djupare gröut, och om vattnet vore
tillräckligt djupt och rent, äfven de olika
skift-ningarne i blått. Mycket djupt vatten, i
hvilket icke funnes främmande ämnen,
skulle således vara svart som bläck. Ett
reflekteradt skimmer skulle nå oss från ytan
af dylikt vatten, liksom från ytan af
vanligt bläck, men intet ljus och följaktligen
icke heller någon färg skulle korama från
vattnet. Dessa vilkor äro
approximatious-vis uppfylda i mycket djupt hafsvatten,
och derför är äfven detta utomordentligt
mörkt. Sådnut är äfven fallet i
Genever-sjön. Deu indigofärg som redan omnämts
beror dels derpå, att något ljus
tillbaka-kastas vid öfvergången från ett mindre tätt
vattenlager till ett tätare, och dels derpå
att vattnet aldrig är fullkomligt rent från
främmande ämnen, hvarigenom ljuset
hindras att tränga så djupt ned att det
fullkomligt utsläckes. En alldeles likartad
effekt framkallas på de schweitziska
glacie-rerna. Isen är der ovanligt tät, och till
följd af frånvaron af alla ojemnheter och
bubblor i densamma, är det intet som
hindrar ljuset att intränga i dess massa tills
alla strålar bli utsläckta. Följaktligen
synes isen i dessa glacierer på de ställen
der den är fullkomligt klar, vara svart som
beck».
»Det återstår nu att förklara hafvets
gröna färg, der det innehåller en större
mängd af främmande ämnen. Här ha vi
åter att bygga på experimenternas säkra
grund. Jag tog en stark hvit porslinstallrik,
band den säkert fast vid en trettio famnar
lång lina och lät utkasta den likt en logg
frän fören af fartyget. Sjelf hade jag min
plats i en båt som hängde ut från
fartyget långt akterut. Jag såg att ju mera
tallriken sjönk, desto mera antog han en
grönaktig färg, och detta äfven på de
ställen der hafvet hade en djup indigofärg.
Då tallriken befann sig som allra djupast
ned i vattnet, var den, der hafvet var
iu-digofärgadt, ännu alltid grön ehuru nu
med en liten anstrykning af blått».
Men huru skall detta fenomen kunna
ställas i förbindelse med de i vattnet
befintliga små främmande ämnena? Man
be-höfver för detta ändamål blott antaga att
tallriken medan den befann sig i vattnet
blifvit förminskad tills den nått en nästan
mikroskopisk litenhet. Den skulle
naturligtvis i detta fall visa samma fenomen
som den stora tallriken och till ögat sända
en grön ljusstråle. Om tallriken, i
stället för att vara en sammanhängande massa,
blifvit mald till ett tillräckligt fint stoft
och i denna form kastad ut i det klara
sjövattnet, så skulle den äfven nu sända
grönt ljus till ögat. Förhållandet är
också, att de främraaude ämuen som, enligt
deu i London företagna undersökningen,
förefinnas i det vatten som visat sig grönt
i hafvet, verka på alldeles samma sätt som
tallriken, då deu utkastades i hafvet. Och
på detta sätt tror jag att den gröna
färgen på hafsvatten är fysiskt förbunden
med de ämnen som det innehåller».
Som man fiuuer, har den lärde
professorn lyckats trösta sig öfver sin
missräk-niug, och om han också icke kommit
några af soleus hemligheter på spåren, så
har dock hennes dotter, ljuset, måst för
hans forskaude blick afslöja en del af sina
förut okända egenskaper.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
