Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och slutligen genom mer eller mindre skarp
bågforra, antydas genom olika och på
olika sätt placerade skiljetecken och streck.
T. ex. så här:
A betecknas genom en punkt före
konsonanten: .t — att;
E » » skilnad mellan konso-
nanterna: b k = beck;
J » » kolon före konsonan-
ten: :bt = bit;
O » » tankstreck före konso-
nanten: —bt = bot eller båt;
U » » kolon efter konsonan-
ten: br: k == bruk;
Y » » semikolon före konso-
nanten: ;fl = fly eller flyr;
O » » tankstreck efter kon-
sonanten: k— = ök eller queue;
Konsonantens höjning öfver linien
betecknas på samma sätt som J.
Huru tro våra läsare att detta språk i
hvilket vi för tillfallet, med afseende på
omöjligheten att på annat sätt göra saken
fullt fattlig, ersatt stenogiafiens
heteckuings-sätt med ett annat, som visserligen är
mycket olika men dock fullkomligt analogt,
skulle taga sig ut i notariernas
anteckningar t. ex. för en rust- och rotehållare,
sedan han hållit sitt tal i Andra kammaren
och förordat en liten present till sig och
andra personer i samma kategori af bortåt
100 millioner? Låtom oss läsa hans slutord:
:m h rr .j sj :t r: :m jrt ist j:p —vr .sm
:t f—b: —s :k .t —fr .sk —flk .tg :.n
:11. 8: m n .1 :g b :vs :td:ng .fr.gt —ra .t
:. sm: r —flk - :k d vr n:gl :v :k — j
—hp :t :m h rr —f . —s .h vl ns ;br
—8 —m .t ls n ;t .t :.s t :n:t .v —s :k
r —r :1g r ,l:td —tr:g — .v r :t i .1 .fl
.t grl —ra ;8k.l :. t .strk:st ^ :t —tg
fm -.ml.rd —fr .fr:k :v r hr e = — .tg
:k mr u —s ; :t r :vs .sn .t ;t sk —
.fr m . :f nd ron .h :k hrrn — :tl :m .k
:v :kn .1 n—s :k r b—nd i .1 :td . —v
:f n .h d :k .sgt g–––-b rt mn :k —gt
n: .h d :gv —s .mkt — :v:l :vs :m .t
:v k: .tg .v :v :rl t:.n .t d bh— g–––-s
ngt —gn —s .ti edl––––––dl.m ;sk —
.fr m r —:i —flk htr :t mn i —v p:;ls
— him.u :td b;td .n—tj :nt t .nmrk :v.r
. Svrg :k ns r ^ —s :rk —sm ,fr:rk :v
r:st–––rt—hll r 100 .f:tgr n ;tk dst: t
:—sk — hr Mankell — frih. Ericsson —
hr Wall — .h:sgt . tr -—v rt:gh . .tg tr
—s —ng .m .tg.
Ben i stenografien erfarne skall utan
tvifvel fiuna att skriften skulle blifvit
något fastän högst qbetydligt olika med
vanlig stenografisk skrift, men de typografiska
förhållandena ha betingat denna förändring.
Läsaren har i alla fall fått ett begrepp om
de förkortningar som i stenografien
användas.
1 öfversättning skulle besagda slutord
i detta tal, som icke hållits, men hvilket
såtillvida eger sin realitet, som det är taget
»ur hjertats innersta djup», låta så här:
»Mina herrar! Jag säger det ur mitt
hjer-tas innersta djup: vårt samvete förbjuder
oss icke att fråu svenska folket taga denna
lilla summa. Den lagliga bevisning som
tidningarne frarobragt om att besagda
summa är folkets och icke vår, den gilla vi
icke, och — jag hoppas det, mine herrar!
— få af oss ha väl ens brytt oss om att
läsa den, ty att läsa innantill hvad som
icke är roligt, är alltid tråkigt. Hvad är
det i alla fall att gräla om? Tyskland
var det starkaste och det tog fem
milliarder från Frankrike. Vi äro här de
starkaste och taga icke mer än en
femtiondedel så mycket. Det är visst sant, att
tyskar och frausmän voro fiender, men ha
icke »herrarne», och till dem kunna vi
räkna alla som icke äro bönder, i alla tider
varit våra fiender? Ha de icke sagt: »Gör
bonden rätt, men icke godt! Nu ha de
gifvit oss makten och vi skola visa dem
att vi kuuna taga hvad vi vilja utan att
de behöfva »göra oss godt*. Så talar en
ädel odalman. Tyskar och fransmän äro
olika folk, — heter det vidare — men i
våra upplysta och humana tider betyda
nationaliteterna intet. Det aumärkes vidare,
att Sverige icke ens är en femtiondedel så
rikt som Frankrike. Hvad rör det oss!
Yi rust- och rotehållare äro huudra gånger
fattigare än tyskarne. Dessutom: utskottet
och hr Mankell och frih. Ericsson och hr
Wall ha sagt att det är vår rättighet att
taga: Det är oss nog: »Man tager!»
Innehåll: Sid.
Internationella stadganden rörande
Lapparne.............................241.
Diabolism och öivertro................ 247.
Blick på pressen:
Försvarsfrågan...................... 263.
Strödda underrättelser:
Snabbskrifningskonsten.............. 254.
Stockholm, tryckt hos A. L. Nornan, 1871.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
