Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
roterade båtsmansstyrka som icke var
af-sedd att läggas till landtförsvaret. En
värf-vad trupp i stället för den iudelta ville
han under inga omständigheter veta af.
Största vigten faste han vid en tidsenligt
ordnad komplettering af den bristande ma*
terielen, hvilken han ansåg genom klok
beräkning kunna erhållas tillfredsställande
utan allt för betungande utgifter, och hau
tillägger följande ord, hvilka af vira
efterkommande torde befinnas profetiska: »Om
vi blott rätt inse och värdera vigten af
dcu kraft vid försvaret som vira
skärgårdar erbjuda, och utan lust att härma
andra, hvilka icke hafva något härmed
jem-förligt, endast skapa en materiel som
passar för våra behof och förhållanden, så
skola vi för ett jemföreisevis lägre pris och
— hvad äfven behofvet högt kräfver —
på en jemföreisevis kort tid kunna
uppställa ett icke ringa antal kanoner af deu
gröfsta hittills på fartyg begagnade kaliber.
Detta förhållande, jemte den vådliga brist
på materiel hvari vårt sjöförsvar sig
befinner, synes mig utgöra ett ämne, hvilket
vida mer är förtjent af statsmakternas
uppmärksamhet samt deras skyndsamma och
kraftiga handläggning, än något annat med
detta försvar sammanhängande, hvilket jag
ock derföre icke kunnat underlåta att
antyda, oaktadt den behandlade motionen
icke dertill lemnar omedelbar anledning».
I samma syfte yttrade han sig i
kammaren.
För öfrigt intresserade sig v. Steyern
ganska mycket för industriella och
ekonomiska frågor, i hvilka hau var mycket väl
bevandrad. Så väckte han en motion om
vissa skatteeftergifter för bergslagen i sin
provins, hvilka han lyckades genomdrifva,
och deltog såsom suppleant i
bankoutskottet uti behandlingen af några
bankfrågor. Hans plats, ehuru kort tid af
honom innehafd, blir ej lätt att fylla. Han
hade utom en ovanlig politisk bildning en
lång lefnads mångsidiga erfarenhet, och vid
sextiofyra år ännu en ynglings varma
idealism. Han var en sannfärdig folkets man
och liksom särskildt begåfvad till att föra
dess talan.
Kort efter honom nedlade Johan August
Hazelius, generalmajor och chef for
Topografiska kåren, de vapen, både
fosterlands-försvnrets och tankens, som hau med
heder burit och med sällsynt skicklighet fört
under mer än ett balft århundrade. Hved
han under denna ovanligt långa bana
varit såsom militärisk embetsmau,
kommunalman och skriftställare, tillkommer oss icke
att här teckna, och det är äfven så
mycket öfverflödigare, som nästan hela den
öfriga periodiska pressen redau meddelat
mycket utförliga lefnadsskildringar. Endast
hans fyraåriga representautskap i Första
kammaren for Westerbottens län skola vi
här med några ord vidröra. Hazelius egde
i hög grad framställningens förmåga, och
ehuru icke jemförligt i koucision, renbet
och behag ined hans skriftliga yttranden,
och icke alltid anlagdt med den
begräus-niug som genom skonsamhet mot
åbörar-nes tålamod vet att försäkra sig om deras
uppmärksamhet, var haus muntliga föredrag
både inuehållsrikt och formvackert. Han
yttrade sig gerna och i många ämnen,
från de lokala angelägenheterna för hans
komiteutskap, hvilka han ausåg sig skyldig
att nitiskt befordra, till de stora
fosterländska försvarssakerna, som äuuu i de
sista ögonblicken sysselsatte hans tankar.
Han var ledamot i det särskilda utskott
som vid 1869 års riksdag nedsattes att
gifva utlåtande öfver regeringens då
framlagda proposition angående landtförsvarets
ordnande och de inom kamrarne i samma
ämne väckta motionerna. En varm väu
af den indelta armén, l.estred hau med
alla krafter förslaget att riksdagen skulle
hos kongl. maj:t begära en ny
arméorga-nisation och förnekade på det bestämdaste
att det i landet skulle finnas någon allmän
mening för indelningsverkets uppbäfvande.
Med sitt lifliga och bestämda lyune, som
alltid gick rakt på saken och aldrig
fördjupade sig i principiella undersökningar,
sade han rent ut att allt tal om
rättsfrå-gau, d. v. 8. knektekontraktens betydelse
såsom befriande från den allmän ua
värne-pligten, var ett uppenbart nonsens. Det
fosterländska var för honom det första,
liksom det högsta. »En kraftig
arméorganisation, hvilken får ett väsentligt stöd
genom nationalinrättniugar, och genom alla
samhällsklassers eniga samverkan till sitt
upprätthållande, kan således icke antagas
möta hinder från egarne af den jord som
är det dyrbaraste af hvad vi alla skola
försvara. Ty slägten komma och gå öfver
dess tegar, men bygden der uråldrig frihet
bott och bor, der uödcu kämpat och kam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
