Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att »skilja de små grälmakarne åt». Sedan
han förklarat, att Imu helst ville gifta sig
med Sabrina, satte han Lucretia i lära
bos en sömmerska samt deponerade de för
henne bestämda 400 punden. Det gick
lyckligt för henne, och sedau hon gift sig
med en aktuingsyärd linkramhandlare
försvann hon från scenen.
Mr Day förde kort derefter Sabrina,
under uppsigt af »väunen med de stränga
principerna», till ett litet vackert hus som
han hyrt straxt utanför London. Här
försökte han »i sin myndliDgs sinne inplanta
en Arias, en Portias, en Cornelias
dygder, men hans experiment gynnades icke
med åstuudad framgång». Den unga
damen vägrade alldeles positifl att få sitt
sinue »stärkt och befästadt emot fruktan
för smärta och känsla af fara». Upprepade
experiment, åtföljda af sträugt allvarliga
beskrifningar af den antika dygdens
förebild, sådan denna dygd praktiserats i
Grekland och Rom, satte icke Sabrina i stånd
att med så myckeu känslolöshet som Day
fordrade hos deu qvinua, bvilken skulle bli
hans hustru, uthärda att hau dröp smält
lack på hennes lilla bruna arm. Det blef
således blott alltför troligt att Sabrina
alltid skulle komma att tycka illa om
»smärta». Icke heller var henues uppförande
tillfredsställande hvad beträffade »känslan
af fara». För att pröfva hennes mod
brukade mr Day plötsligt draga fram en pistol,
som han dolt under rocken, och afskjuta
den rakt emot Sabrina. Denna var nog
litet lik de antika förebilderna — hvilka
måhända för öfrigt, i fall krutet varit
uppfunnet pä Graccheruas tid, icke heller skulle
kunuat hålla god min under dylika
omständigheter, — att rygga till baka och
skrika, då skottet sraälde. Naturligtvis
var icke ’ pistolen laddad med kula, men
Sabrina tyckte äudå aldrig riktigt om
experimentet. Det finnes fråu den tiden en
karrikatur graverad i koppar, som
föreställer Day’s pistolexperiment. Stående
bredvid ett bord, som svigtar under
folio-volymer, illa klädd och med en ryslig
peruk, afskjuter filosofen en ryttarpistol mot
den vackra Sabrina, under det han med
sträng min betraktar henues anletsuttryck
i det ögonblick skottet smäller af. Till
hälften dold af krutröken gör Sabrina
en rörelse af stor missbelåtenhet med
sina bruna armar, som här och der ha
1 små fläckar, förmodligen såren eller ärren
I efter experimenteu med det smältande
lacket. Hon synes söka afhålla sig från att
skrika af förskräckelse, men huru vida hon
derutinnan lyckas, kan naturligtvis icke
kopparsticket visa. Denna teckning kallas
på det naiva gammalmodiga engelska sättet
för »mr Day’s excentriciteter». (Forts.)
En isgrotta i Ungern. På den
sydliga bergssluttningen mot den på
naturskönheter rika Sztraczenardalen i
Gömö-rerkoinitatet i Ungern, ligger en rymlig
isgrotta. Denna, som af innevåuarne
blif-vit kallad »Ishålet», har för dem varit
bekant sedan längre tid tillbaka, och man
har derstädes hemtat den is som varit
nödig för sjuka o. s. v. Meu de för
fyllande af detta behof utsända personerna
ha alltid hållit sig helt nära intill
iugån-gen, emedan en brant nedstigaude
bergvägg gjort allt vidare iutraugande
omöjligt. För icke länge sedan företogo
emellertid några vetenskapsmän, väl försedda
med tåg, stegar o. s. v., ett nedstigande.
En bland de yngre i sällskapet
uedhissa-des utför branten medelst en 30 famuar
lång lina, men utan att nå botten. Mau
måste då uttänka eu annan plan. För att
vinna ändamålet högg tuan fyratio
trappsteg i isen, fäste stegar vid linorna och
lyckades på detta sätt att komma ned i
grottan. Mau mötte der ett underbart
skönt skådespel. Man tänke sig en håla
så stor som Gustaf Adolfs torg och
ofantligt hög, hvars massiva glatta väggar till
största delen äro betäckta med is, och
hvars luftiga hvalf är beväxt af mossa.
Men den bild man på detta sätt erhåller
blir dock långt efter verkligheten. Isen
är öfver allt så kristallren, att den, trots
sin högst betydliga tjocklek, är alldeles
ge-nomskiulig och så att man genom
densamma kan se kalkklipporna, ja ofta deras
remnor och ojemnheter. På ispelarne kan
man observera årsringurne, d. v. a. den
för hvarje år nybildade isen. De fastare
och derföre vattenfria samt mera skyddade
klippmurarna sakna is. De högre och
de närmare mynningen belägna delarne
äro äfven i allmänhet mindre tjockt
isbe-lagda, och isens tjocklek tilltager i direkt
proportion — motsvarande tätheten hos
de utströmmande ångorna — ju längre
ned man kommer. I den längst in be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
