Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lagsförändriug på hvilkeu Andra
kammarens majoritet nu i fyra riksdagar nekat
att ingå, är det af vigt alt allmänheten
får vänja sig vid det nya guldmyntet, och
det bör icke vara svårare för vår nation,
som hvarken är dum eller tafatt, att tills
vidare reda sig med kursberäkningen &
karolinerna, än det i långa tider varit for
tyskarne att röra sig med tre eller fyra
olika slags guldmyut med olika och
ständigt vexlande notering.
Fotograflens framtid.
Det Uns knappast en vetenskaplig
upptäckt, äfven af den mest abstrakta
beskaffenhet, som icke i tidernas längd fått
någon praktisk tillämpning, om hvilken den
ursprunglige upptäckaren aldrig gjort sig
någon föreställuing. När den svenske
kemisten Scheele för snart hundra år sedan
företog sin bekanta undersökning om
ljusets sönderdelande verkan på
silfver-haltiga ämnen, kunde han väl icke ana
att han dermed lade grunden till en af de
vackraste uppfinningar som menniskosnillet
i någon tid åstadkommit, och högst få af
hans landsmän torde veta, att de för lyckan
att utan nämnbar uppoffring kunna omgifva
sig med trogna bilder af sina närmaste
anhöriga och vänner hafva att tacka
vetenskapsmannens oegennyttiga vetgirighet för
långa tider tillbaka.
Den teoretiska sanningen står dock icke
genast till hands för det dagliga lifvets
bruk, och vanligen felar så att säga den
rätta fjedern för att sätta maskineriet i
gång. Det var den berömde engelske
kemisten Davy, som vid århundradets början
gjorde det första steget att begagna den
nyssnämda egenskapen hos silfversalterna
till att kopiera bilder på papper. Ett rent
pappersblad dränktes i ett bad af
saltpeter-syrad silfveroxid, föremålet som skulle
af-bildas, t. ex. spetsar, kopparstick eller blad
af vexter, lades derpå och utsattes för
solljuset, då den af originalet skymda delen
af papperet, sjelfva figuren, förblef hvit,
medan det öfriga under ljusstrålarnes
inverkan småningom antog mörkare tinter.
Svårigheten att fixera bilderna var dock
icke ännu öfvervunnen, och det är en lång
historia att berätta huru Niepce och efter
honom Daguerre lyckades preparera
ljuskänsliga silfverplåtar < ch på dem upptaga
de efter den senare uppkallade
Daguerreo-typbilderna, till dess slutligen Legray, Archer
och Fox Talbot lyckades på papperet fixera
bilderna i den form under hvilken den
fotografiska konsten sedan icke fullt tjugo
år med ständigt växande fulländning
utöf-vas i vårt fädernesland ocb annorstädes.
Det må här endast i förbigående
anmärkas, att den svenska fotografien är högt
ansedd i utlandet, och att vårt klimat,
liksom Nordamerikas, anses företrädesvis
tjen-ligt för denna vackra konsts utöfning.
De förhoppningar som allt ifrån början
fastade sig vid den nya uppfinningen voro
för ingen del små, och likväl kan man
säga att de blifvit långt öfverträffade af
verkligheten. Det är ej längre fråga om
något älskvärdt och behagligt, med ett
ord en vacker lyx: fotografien griper med
hvarje dag djupare in i konsten,
vetenskapen och lifvet. Vi skola i följande blad
se några af de tjenster hon hittills gjort på
dessa områden, och derefter söka bilda oss
en föreställuing om bvad hon kan blifva
i framtiden.
I sin första början säges den underbara
uppfinningen hafva blifvit temligen kallt
mottagen af de bildande kostnärerna; de
trodde sig aldrig komma att behöfva henne
och föraktade det handtverksmessiga arbete
som hon på sin höjd ausågs kunna
åstadkomma. Det har blifvit annan ton nu
mera, sedan den skicklige fotografen p&
snart sagdt iugen tid, och till ett pris som
är en ren obetydlighet, åstadkommer kopior
hvilkas utförande med grafstickeln tog ett
halft menniskolif och hvaraf blott de
rikaste konstvänner mäktade lösa till sig ett
aftryck, för att icke ens tala om den
ojem-förliga öfverlägsenhet solbilden har i
rikedomen af toner, som aldrig med någon
streck-gravur kan uppnås. Men äfven som direkt
medarbetarinna försmås nu mera fotografien
icke af de mest fulländade tecknare; hon
saknar det poetiska ögat och den skapande
fantasien, men hon upptager
beundrans-värdt oumbärliga detaljer och snabt vex-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
