Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett hufvudvilkor för konstitutionella staters
sunda utveckliug och lycka. Det börjar
mer och mer blifva en föreställuiug att
den konstitutionella mouarkeus
personlighet betyder sä godt sotn ingen ting för
regeringen, och att han derför uiycket
gerna kan helt och h&llet umbäras. Hau
kau sjelf på ett betäukligt sätt medverka
att gifva fart åt eu sådau föreställuiug,
om hau till deu grad förbiser det
all-mäuna bruket, eller till den grad lägger
vigt på att icke störas i sin personliga i
beqväralighet, att stora representativa kårer |
eller deras ombud vid betydelsefulla
tillfällen antiugen absolut uekas tillträde till
hans höga person, eller också mottagas på
I ett sådaut sätt som allt för ögonskenligt
ådagalägger att han helst önskat slippa
deras närvaro För dem som lika med
oss tänka högt om deu konstitutionella
mouarkieu och i suveränens person se
någon tiug annat än eu rikt doterad
samhällets peusionstagare, är det klart att
re-genteu har ett oändligt högt och
ansvars-1 fullt åliggande att vårda, och att särskildt
| det välvilliga och förtroeudefulla
förhållandet mellan statsmakterna, som är så
nödvändigt för hela statsraaskiucus lugna och
oafbrutna gång, i högst väsentlig män beror
pä det inflytaude som utgår enskildt från
samhällets högst stälda personlighet.
Vetenskapliga kontroverser.
Denna lilla tidskrift har icke något
anspråk pä att deltaga i den stora
vetenskapliga diskussionen: dess afsigt är endast
att på ett fattligt sätt bringa inför våra
läsare uågra bland resultaten af deu lärda
verldens undersökuiugar i sådaua frågor
som hafva ett allmännare intresse. Vi se
derför icke heller uågou nödvändighet att
i sådana frågor ovilkorligeu rangera oss
på ena eller audra sidan, och dä vi till
exempel nyligeu sökt redogöra för deu
dar-winska teorien om menniskoslägtets
ursprung, hafva vi icke dolt vår öfvertygelse
att den iuom kort skulle komma att möta
allvarsamma motsägelser. Detta har också
inträfTat förr äu vi väntade, i det deu
be-kaute naturforskaren Moriz Wagner i ett
blaud de sista numrorna af »Das Auslaud»
angripit Darwin s åsigt om
meuuiskosläg-tets ursprungliga hemort och mot
härstamningen från Afrika uppstält sådaua in
väuduiugar som, åtminstoue för deu
oinvigde, tyckas vara mycket befogade. Denna
författare fäster sig i första rummet vid
Darwin s underlåtenhet att redogöra för de
fossila fynd af menuiskolika apor som på
de sista åren blifvit gjorda i Frankrike och
Indien, hvilka alla härstamma från den
senare delen af tertiärperioden, hvaremot
i de djupaste lagren af sainma period icke
förekomma några af de simiader som
närmast öfvereusstämraa med menniskau i
storlek och utseende. Darwin antager
vidare att de första stenverktygen lätt kuude
hafva haft en tillfällighet att lacka för siu
uppfinning, så till vida som våra äldsta
förfäder vid begagnandet af stenar såsom
elddon snnrt måste hafva lärt sig auvända de
krossade fliutoruas skarpa kanter såsom
hugg- och skärredskap, hvarifrån steget
var gauska kort för dem att sjelfva bereda
sådaua redskap genom steuarnes
sönder-knuoxande. Nu förekomma i de öfre
lagren uf den mellersta tertiärperiodeu i
Frankrike verkligeu sådaua eldstenar,
hvil-kas skapuad tydligen röjer, att de blifvit
sönderslagna med afsigt och kuackade hvassa
i kauterna. Fynd af sådaua kiselstenar
gjordes omkriug Loireflodeu 1867 och 1868
i förening med fossila beu från den senare
tertiärperioden, och eu af knotorna af
Halitherium Corditri visade tydligen en
inskäruiug ästadkommeu med eu sådan
bvasskantig Hiutsteu. Dermed var
tillvaron af menskliga verktyg under
tertiärperiodeu bevisad, men jemför man deras
råa och föga konstmessiga beskaffenhet med
de ti ut och prydligt arbetade redskap som
deu bekante fornforskaren Boucher de
Per-t hes uågra år förut upptäckt i de diluviala
lagren omkriug 8omme’s flodbädd, finner
man att under deu oerhördt långa tid som
skiljer dessa båda aflagringar uppfinningen
hos de varelser som begagnat
stenredskapen också gått lika oerhördt framåt.
Meu under tiden egde på jordytan högst
betydaude klimatiska förändringar rum,
hvilka efter all sannolikhet hade en mycket
uära del i det då lefvande slägtets
andliga utveckling. Omkring inidten af miocen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
