Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
talas så ofta om nödvändigheten att un- j
dervisa folket om dess rättigheter, men ,
hvem tänker på att inskärpa nödvändig |
heten af ett samvetsgrannare uppfyllande
af dess offentliga åligganden? Och likväl
bero deraf samhällenas lycka i långt högre j
grad än af några konstitutionella teorier.
Sedan föregående sidor voro uppsatta j
för tryck hafva vi i llevue des l)eux
Mondes för deu 15 Juni d. å. funnit en ny
afhandliug af G. Pouchet, »Om
nervsystemets förrättningar och Förnuftet, efter de
nyaste forskningsresultaten», hvari den
berömde anatomen redogör för en mängd
erfarenhetsröu, hvilka synas ådagalägga utt ]
hvarje yttring af tanke icke blott fram- j
kallar mekaniska utan äfven kemiska för- |
ändringar i hjernsubstansen, si att det j
med rätta kan sägas att »metafysiken skall ’
en gång nödgas lemua rum ät fysiken»,
pu samma sätt som alkemien lemnat plats
för kemien. Märkvärdiga äro i synnerhet
Byassons expcriraeutnla bevis, att njurarne
under anstiängdt tankearbete afsöndra mera
saltaktign ämnen än eljest, och författarens
egen teori om ärftligheten af de
iutellek-tuella anlagen, hvilken, såsom han säger,
icke kan förklaras annorlunda än genom
arfvet af en materiel struktur, emedan
antagandet att »själen», det reut andliga
vä-seudet skulle kunna gifva eller taga i arf
speciella egenskaper är »ett metafysiskt
nonsens». Många tecken autvda derpå att
en revision förestår i den gamla
spiritua-listiska åskådningen, meu deraf följer
lyckligtvis icke att våra högsta intressen,
religionen och sedligheten, äro gifna till
spillo: endast den blindaste bokstafsdyrkan
kan befara något dylikt.
Blick på pressen.
Vi återkomma till Nya Dagligt
Alle-handas artiklar om »Regeringen och
riksdagen», för att ur en af dem meddela
följande utdrag, hvilket, såsom läsaren fiuuer,
på det närmaste öfverensstämmer med våra
egna flera gånger uttalade åsigter i detta
ämne:
För att en regering skall kunna påräkna
n&got verksamt stöd hos riksdagen torde det
blifva nödvändigt, att de på densamma ta^ikt
nog representerade förtroendeembetsmännen
iutaga en annan och med deras höga
befattningars syftning mera öfverensstämmande
ställning, än hvad åtminstone några af dem
hittills gjort. Man liar ända tills nu sett vissa
förtroendeembetsmän icke allenast undandraga
regeringen sitt stöd, utan till och med ställa
sig i den skarpaste opposition mot hela det
följda systemet, hvars tjenare de dock äro
eller åtminstone borde vara. I vårt land fin- I
nes nemligen likasom i de flesta andra
konstitutionella länder en klass högre
embets-män, som stå i det nära samband med
departementscheferna. att de anses såsom före
trädesvis regeringens förtroendemän och
såsom sådana afsättliga. De finnas uppräknade
i regeringsformens § 35. I förbigående må
här nämnas en besynnerlighet, som sannolikt
blifvit (jvar såsom ett minne från närmast
föregående tidsförhållanden och som står i
nära samband med bestämmelsen i samma
grundlags § 4. Det heter nemligen. att
tonun-gea eger att entlediga dessa tjenstemän, när
han pröfvar rikets tjenst det fordra och sedan
han kungjort beslut derom i statsrådet, hvars
ledamöter skola vara skyldige att deremot
| göra föreställningar, om de finna sig ega skäl
dertill. Konungen eger således personlig rätt
att efter eget behag gifva dera afsked; men
det skulle förvåna oss på det högsta, om det
icke i praktiken ginge så till. att så väl
tillsättningen som afskedsbeviljandet af dylika
embetsmän vidtoges först efter hörande af och
i öfverensstämmelse med vederbörande
departementschefs åsigter. I annat fall kunde det
blifva besvärligt nog för denne att nppfylla
sina skyldigheter.
Vi tro icke att någon annan
tillämpning än den bär antydda nu för tiden är
möjlig af 35 $ Regeringsformen, d. v. s.
alt det är på departementscheferna soro
det ankommer att utuämna och afskeda
de i samma paragraf uppräknade
förtroende-embetsmänuen ; och vi anse det alldeles
nödvändigt att dessa utöfva sin rätt, för att
hindra regeringens närmaste män att mot
henne uppträda snart sagdt som partichefer.
Sådana sysslor äro, som bättre är, iuga
lifstidspensioner, och böra ej heller såsom
sådana få anses.
Aftonbladet liar i ett par artiklar om
»Ryssarne i mellersta Asien» redogjort för
en dansk officers skrift i samma ämne.
Man bör med allt skäl såsom baron Boye
tacka Gud för att bli kloksre med hvarje
dag, och så gör också vår samtida, då han
säger »att det nutida frisinnade £uropa,
som ej ser saker och ting genom de gamla
I engelska glasögonen, har med minskadt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
