Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för den äldsta kulturen, börjar nu
lyckligtvis alt aftaga, men skogscldarnc florera
allt jenit, och den förödelse de
åstadkommit och iinnu åstadkomma i de
norrländska skogarnc är så oerhörd, nit om cu
tillförlitlig beräkning vore möjlig, sknlle
de sannolikt befinnas liafva medtagit vida
mera skog än som fallit för yxan. J)e
uppkomma någon gång af åskslag men
oftare af vårdslöshet, hvarjemte allmogen
i allmänhet saknar både kunskap och vilja
att hämma dem. Saken är tillräckligt
vigtig att berättiga den särskilda
uppmärksamhet komitén egnat den i sitt förslag
till skogsorduing.
Beredning af tjära och pottaska äro
lämpliga binäringar i trakter der ordnad
nfverkning eger rum för den större
industrien, men hafva, på det sätt hvarpå de
hittills blifvit bedrifua, i hög grad bidragit
till skogsförstöringen. Bruks- och
berg-verksrörelscn har utöfvat en allt mindre
inflytelse på de norrländska skogarue, och
om den sättes i riktigt förliållnmle till
sågverksrörelsen, genom att begagna afiallct
såsom kolningsvirke oeh bränsle, såsom
redan på åtskilliga ställen börjat ske, skall
den si,arare befrämja en förnuftig
skogshushållning än motverka den.
Det län r icke kunna uckas att
nybygges-viiseudets missbruk i Norrland gifvil
anledning till mycken onödig förstöring af
skogen, i det, med de vilkor som under
den närmast förflutna tiden varit faslstälda
för auläggande af nybyggen, odlaren blifvit
allt för mycket frestad att försumma sitt
åkerbruk oeh drifva fribyteri med
skogs-effekter. Att älven afvittriugsväsendet
blifvit i hög grad missbrukadt till nackdel för
kronan, visar sig af de exempel komitén
anfört frän Helsiugland, men i synnerhet
från Jemtland, att genom bristande
nog-grnuhet vid graderingen vissa hemman
fått sig såsom iinpedimenter tillagd duglig
skogsmark af ända till 20,000 tuuiauds
vidd, hvilken sålunda mot lag och
författning blifvit kronan afhäud.
Mer än allt annat har sågverksrörelsen
bidragit till de norrländska skogarnes
försvinnande. Redan under förra delen af
1700-talet klagade ständerna att. skogarnc
utöddc.s »genom öfverflödigt sågande», men
det var först på 1840-talet som
trävaru-utskeppningeu antog ett för deras bestånd
Vätt hotande omfång. Antalet sågverk för
hela Norrland uppgår nu till 508, hvaraf
48 äro inrättade för äugkraft. Största
antalet 225, förutom mer än 150
husbehofs-sågar, belöper sig på Vester-Norrlaiuls län,
oeh deruäst kommer Gefleborgs med 161,
h varemot Jemtland, hvars mesta virke
flottas till de båda nyssuämda länen, blott
har ett enda sågverk för afsnlu. Afven
handsåguing bedrifves mycket i de tre
nordliga länen, till stor ekonomisk skada,
emedan produkten blir dålig, mycket
råämne förspilles, arbetskraften bortödes utan
vinst, och sjclfva arten af detta arbete
anses öfverdrifvet ansträngande och
ohelso-sam. llela värdet nf trävaruexporten för
1868 från de norrländska hamuarne
beräknas, om Gcfle tullkammar-distrikt med
tages, till något öfver 89 millioner rdr,
men antages för 1869 hafva högst
betydligt öfverskridit detta belopp.
Vi öfvergå tills vidare den moraliska
inverkan på inbyggarnes seder och
hushållning som komitén anser den vidsträckta
trävarurörelsen hafva åstadkommit, för att
fästa oss vid den högst nedslående
företeelsen af en ohejdad skogsåverkan. Det
vore utan tvifvel orätt att skrifva denna
laglöshet helt och hållet pu räkningen af
seuare tiders demoralisation; tvärt oin
for-skrifver den sig till betydlig del från de
tider dä skogen snart sagdt var en allmän
egendom, oeh dä man vet med hvilken
ytterlig längsamhet nya idéer gör sig
gällande hos vår allmoge, får man icke allt
för strängt hedötna den låga ståndpunkt
| hvarpå det allmänna rättsmedvetandet ännu
befinner sig. Det värsta är att
rättslösheten synes vara i tilltagande. Det nr en
förfärlig tabell komitén låtit upprätta öfver
de under de sista 5 åren af häradsrätterna
afdömda skogsåverkningsmålen. Dessa mål
voro för 1868 icke mindre än 269, hvaraf
för Vesterbottcn ensamt 168; antalet
anklagade personer var 288, hvaraf 236 blefvo
sakfälda. Från 1865, då antalet i beslag
tagna timmer och bjelkträd för hela
Norrland utgjorde omkring 28,000, har det
årligen ökats, så att det 1867 steg till
125,000. Inom Vcsterbottens län ensamt
utgjorde beslagsvirket för 1866 öfver
100,000 träd, förutom sparrnr och mindre
värdefulla skogsprodukter. Under de två
åren 1867 och 68 utgjorde de i
Vester-bottens län i beslag tagna och försålda
skogseffekterna — det mesta kommer tro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
