Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
särskilda punkter af förslaget komma att
möta ett hårdnackadt motstånd inom båda
kamrarne. Vi hafva redan i ett föregående
nummer yttrat några betänkligheter i af*
seende på den dubla formen för
rekru-teringen, i det en del af stammen skulle
uppsättas af rotehållaren, men der han
förklarar sig oförmögen att finna
nummerkarl inom normalkontraktets belopp,
rekru-teringen skulle förrättas af befälet. Denna
delade beskaffenhet af stammen är i och
för sig sjelf en olägenhet, som efter hand
utan tvifvel kommer att minskas, i den
mån antalet af rekruteringar genom
befälet blir öfvervägande, men då kommer
också indelningsverkets förnämsta
egendomlighet att försvinna. Om den vid 1869
års riksdag ifrågasatta öfverflyttningen af
rekruteringen på kongl. maj:t och kronan
uttalade samma riksdag i sin underdåniga
skrifvelse af den 11 Maj s. å., att den
»skulle, utan att det dermed afsedda
ändamålet i någon hufvudsaklig del vunnes,
komma att rubba en af de få grunder
som för närvarande i hela riket äro för
indelningsverket gemensamt gällande och
på det samma i viss mån sätta sin
stämpel, samt hvarvid rust- och rotehållare
företrädesvis torde hålla fast». Öfvergår
nu rättigheten och åliggandet att utvälja
manskapet från rotehållaren på befälet, så
återstår, i de trakter der knekten eller
båtsmannen icke åtnjuter boställe, af hela
indelningsverket ingen ting annat än den
omständigheten att nummerkarlen sjelf af
enskilda personer uppbär en del af sin
aflöning, men detta är så långt ifrån att
vara »det hufvudsakliga» i
indelningsverket, att det endast är ett upprepande af
hvad som förekommer i det civila
erabets-ståndet, i det prester, skollärare och andra
uppbära en del af sina inkomster uti
indelta kronoräntor.
Det är också en annan omständighet som
förmodligen äfven blir föremål för lifliga
invändningar, nemligen den delade
bygnads-och underhållsskyldigheten å
boställsbygna-derna. Derigenom att kronan mot
rotehållaren ikläder sig ansvaret för uppfyllandet
af soldateus reparationsskyldighet, inträder
ett trefaldigt sammansatt rättsförhållande,
och det låter ganska väl tänka sig att
soldaten härigenom, till föga fromma för
disciplinen, kan råka i civila tvister med kongl.
maj:t och kronan, hvilka kunna fullföljas
alla instanserna igenom. Der soldaten
mottagit nya eller nyss iståndsatta boställshus,
skall han lätt blifva frestad att för siua
dagliga behof använda de fem riksdaler
om året, hvilka enligt förslaget skola hvart
tredje år eller vid soldatens afgång ur
tjeu-sten till honom utbetalas, så att när eu
större reparation blir erforderlig, roten
måste träda emellan med medel att utföra
den. Det vore utan tvifvel
ändamålsenli-gare att detta årliga understöd, i stället
att hvart tredje år till soldaten aflemuas,
afsattes till en stående reparationsfond,
ur hvilkeu, efter befälets bepröfvande i
hvar-je särskildt fall, tilldelades soldaten deu
hjelp han behöfde till inköp af materialier
och bekostande af biträde för sådana
re-paratiousarbeten hvilka han icke sjelf
kunde utföra. Man har äfven ifrågasatt
nödvändigheten af ett »fähus», då rimligtvis icke
något boskapskreatur kan födas på icke
fullt 3 kappland, men härvid fästa vi oss
mindre, då det i allmänhet torde kunna
antagas att några nya sådana hus icke komma
att uppföras, och det låter tänka sig att
en omtänksam soldat kan, äfven utan
jordbruk och med liten välvilja å rotens sida,
bereda sig utväg att underhålla eti ko,
hvilket vore en stor hjelp i hans
hushållning.
Sådana äro några af de anmärkningar
vi höra framställas mot den civila sidan
af förslaget; de äro dock icke af
allvarsammare beskaffenhet än att de utan allt
för stora svårigheter torde kunna
undau-rödjas. I afseende på den militära, som är,
eller åtminstone borde vara.hufviidsaken, äro
vi nu icke beredde att yttra oss, men äfven
der skola med visshet Unnas
betänkligheter å deras sida som i det stora hela
önska framgång åt regeringens förslag. Vi
se icke någon nytta uti att sådan
betänkligheter undanhållas, och för hela frågans
framgång är det obestridligt mycket bättre
att de fullständigt komma till tals. Det
var eu temligen allmänt spridd åsigt
under de första dagarne af riksdagen, att
Andra kammarens ledamöter i det utskott
som mottager den kungliga propositionen
till behandling skulle söka undandraga sig
allt redaktionsarbete och efter eu kort
motivering tillstyrka ett rent afslag, utan att
framställa något annat förslag. Sedan
emellertid Första kammaren för sin del
sammansatt detta utskott med hufvudsak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
