Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skinn, lin, vax, o. s. v., hvilka alla
artiklar under den ofvannärada tidrymden
stigit med ganska anmärkningsvärda belopp,
torde icke bela denna export uppgå till
mindre än 8 å 10 milliouer rdr om året.
Sammanlägga vi nu dessa
landtbruks-produkter med den egentliga
spanraålsex-porten, finna vi att Sverige i goda år kan
utföra till nära 50 millioner af sin skörd,
och att denna export till den allra största
delen uppstått under det sista decenniet, samt
följaktligen representerar ett under denna
tidrymd vunnet tillskott i landets ekonomiska
krafter. Det är naturligt att icke hela detta
kapital är att anse såsom en nettovinst;
det är snarare en ränta på de ofantliga
kostnader som under de sista årtiondena
blifvit nedlagda på utvidgandet och
förbättringen af vårt jordbruk. Men äfven
ur denna synpunkt betraktad är företeelsen
icke mindre tillfredsställande, efter som den
bevisar att kapitalet, när det nedlägges i
jorden, kan gifva samma afkastuing som i
andra yrkesgrenar. Men det allra
väsentligaste är, att vi lärt oss tillvarataga och
göra till godo livad som förut funnits lika
väl som nu, men i brist af efterfrågan icke
haft ett egentligt marknadsvärde och
der-före varit föremål för en oförsvarlig
miss-hushålluing. Såsom ett bevis på den
mäktiga sporre till omsorgsfullare ekonomi som
ligger i de med hvarje år utvidgade
jern-vägsförbindelserna, må endast nämnas att
grädde kunnat under den sistförflutna
vintern forslas till härvarande mejeribolag
ända till 8 mil landväg, och producenten
deraf har genom denna försäljniug, och
genom skuramjölkens användning till
uppfödande af kalfvar, lyckats bereda sig en
ersättning för den mjölk han haft till
af-salu af ända till 32 öre kannan, eller
åtminstone dubbelt så mycket som varan
eljest hade kunnat inbringa på
produktionsorten.
Författaren i »Läsning för folket» har
med ledning af några uppgifter i
Finans-komiténs af 1863 betänkande gjort några
beräkningar af skördens värde i hela vårt
fäderneslaud, likväl endast för de vanliga
sädesslagen och potatis med uteslutande af
hö och foderväxter. Det uppgår för 1868
års skörd, hvilkeu dock var under
medelmåttan, till omkring 200 millioner rdr, och
han anser att skörden 1869 kan
uppskattas till minst 215 millioner samt 1870
; års gröda »utan tvifvel ännu vida högre.»
Det är klart att alla sådana beräkningar
äro mycket vanskliga, men de sakna
der-för icke ett relatift värde. Vi hafva i det
föregående sett att chefen för Statistiska
Centralbyrån, på grund af kalkuler hvilka
vi här måste förbigå, ansett att
hushåll-. ningssällskapens uppgifter och beräkningar
måste underkastas en sträng kritik, och
han antager att dessa uppgifter för 1868,
som sluta på 10,576,338 t:r äro nära 2
millioner tunnor för låga. Vare härmed
: huru som helst, så synes det icke vara
något tvifvel underkastadt, att 1868 års
skörd med 2 millioner tunnor understigit
skörden 1867 och med 4 millioner t:r
skör-j den för 1866. Två års grödor kunna
följ-I aktligen skilja sig på 4 milliouer tuunor,
| representerande ett peuningevärdeafomkring
50 millioner rdr eller Sveriges halfva
utläud-1 ska statsskuld. Möjligheten af eu sådan
. vexling, ända till fjerdedelen af en
medel-* god skörd för hela riket, innebär något
| förfärande, och den visar på samma gång
j huru långt vårt jordbruk ännu är från det
mål hvilket det måste sträfva att
upphinna, icke att under en ovanligt gynuande
väderlek uppnå en ovanlig produktion utan
att i trots af ofördelaktiga klimatiska och
meteorologiska förhållanden trygga sig mot
missväxter. Den insigtsfulla jordbrukaren
vet ganska väl att detta till en viss grad är
möjligt och känner lika så väl de vägar på
hvilka han kan närma sig detta mål, ehuru
hau är fullt medveten om omöjligheten att
någonsin uppnå det fullkomligt. Hela
civilisationens arbete går ut på att eröfra
naturen, att använda dess krafter i
meusk-lighetens tjenst, och detta sträfvande, långt
ifrån att innebära ett trots mot försynen
eller ett syndigt begär att undandraga sig
hennes lagar, är endast ett hörsamt
iakttagande af hennes anvisningar. Naturen
sjelf gifver oss medel att ined kläder och
boningar skydda oss mot årstidernas
ytterligheter, och hon har på samma gång
anvisat oss utvägen att gifva jorden en sådan
behandling, hvarigenom den kan i en
ganska vidsträckt mån motstå de skadliga
inflytelserna af frost, torka och nederbörd,
fastän vi icke kunna ingripa i sjelfva
naturfenomenen.
Vi återkomma på denna väg till vår
utgångspunkt. När vi vilja framtränga
till orsakerna, måste vi börja med ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
