Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lärer väl icke kunna tillskrifva dessa
representanter brist på sakkännedom eller
allmän fientlighet mot regeringen. Första
kammarens äldsta och högsta militära
ledamot general Bjömstjema har både i
utskottet och i kammaren yttrat sig deremot,
och hans höga anseende i alla afseeudeu
bar, att döma efter diskussionen,
väsentligen bidragit till den höga
rainoritetssiff-ran. Också har denne man i hög grad
ådragit sig pressens misshag. Man har
försökt göra troligt att han icke vill
någon den ringaste förändring i den
nuvarande arméorganisationen, och en samtida
vill veta att han i det särskilda utskottet
förklarat sig »icke vilja gifva efter ett öre.»
Vi äro ej lika välbekanta med hvad som
tilldragit sig inom det särskilda utskottet,
men om vår samtida är riktigt
underrättad, borde han väl icke så strängt bedöma
en öfvertygelse, som han sjelf med så
myc-keu ifver förfäktat, nästan till den dag då hr
statsrådet Abelins underdåniga memorial
kom i hans händer. För öfrigt våga vi,
efter hr Björnstjernas offentliga uttalanden,
högligen betvifla sannfärdigheten af det
uttryck man tillagt honom. Han har i sin
reservation yttrat sig mot köpslagandet om
värnepligtslageu och sagt att redan en
förmodan om en sådan transaktion skulle kasta
en skugga på vårt nationella anseende, men
han uttalade dock under den sista
riksdagen till Första kammarens protokoll, att
såsom en sjelfklar följd af värnepligtens
utsträckande betydande förändringar skulle
blifva nödvändiga i den indelta truppen,
och att dessa förändringar lika nödvändigt
skulle komma att medföra stora
modifikationer i rust- och rotehållares skyldigheter
mot kronan. Vi hoppas derför att de
ofta upprepade försöken att förkättra och
förhatliggöra denna betydande
folkrepresentant icke skola hafva önskad framgång,
Att ett så stort autal som 75 i Första
kammaren, hvilka jemte de 78 i Andra
kammaren utgöra jemt hälften af de i
omröstningar ne deltagande folkombuden,
gif-vit sitt understöd åt det kungliga
förslaget lärer, efter den öfverläggning som
föregick beslutet, icke längre kunde tolkas
såsom ett obetingadt instämmande ens i
de hufvudsakliga grunder på hvilka detta
förslag stödjer sig, långt mindre såsom
ett godkännande af alla dess speciella
bestämmelser. Kammaren har också ge-
nom sin åtgärd att återremittera det
moment i lagförslaget som angår soldatens
boställe, en af förslagets vigtigaste, liksom
en af dess mest tadlade bestämmelser, i
sjelfva verket gifvit ett afslag, som i denna
punkt blifvit riksdagens samfälda beslut.
Men äfveu i det öfriga har efter vår
uppfattning kammaren ingalunda gifvit uågot
erkännande åt riktigheten af förslagets
grundsatser, hvarken i afseende på den
militäriska organisationen eller den
ekonomiska uppgörelsen, och den har på intet
vis bundit sig, vare sig vid
uormalkontrak-tet eller vid dess medelsiffra eller vid
le-gohjelpen eller vid någou som helst af de
öfriga bestämmelserna. Man ville för
denna gång visa sin beredvillighet att gå
Andra kammaren mycket långt till mötes,
men ingalunda för all framtid
efterskänka en tredjedel af indelningsverkets
tillgångar eller erkänna riktigheten af den
ifrågasatta arméorganisationen. Man tog det
erbjudna såsom ett steg att komma till
något annat, men icke såsom något godt
i och för sig, och då nu frågan är
förfallen för denna gång, är också
kammaren fullkomligt obunden af några
principiella medgifvanden och har full
handlingsfrihet för framtiden.
Vi hafva hittills endast yttrat oss om
Första kammarens beslut, tyden andras är
oss ännu jemförelsevis dunkelt, både till
syftning och bevekelsegrunder; vi hafva
endast ofullständigt åhört diskussionen, och
innan protokollen blifva tillgängliga vilja
vi icke derom tillåta oss något omdöme.
Så mycket synes oss emellertid klart att
den gamla majoriteten, som nu blifvit
ytterligare förökad, står fast vid sin gamla
fordran på indelningsverkets upphäfvande.
Huru vida denna fordran också fotar sig
på de gamla grunderna, derom hafva
vi icke haft tillfälle att erhålla
någon upplysning, men det är oss sagdt,
vi lemna derhän hvad förtroende upp*
giften förtjenar, att betydande
personligheter bland landtmannapartiet börja
erkänna orättmätigheten af en efterskänkniog
för intet. Deremot har man från samma
personligheter hört offentligen erinras om
nödvändigheten af ett starkt sjöförsvar,
och vi skola nog veta att påminna om detta
erkännande när tiden kommer. Minoritetens
talan fördes uteslutande af civila
personer, bland hvilka omdömet om de militä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
