Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af våra svenska elementar* och folkskolor,
närmast liknande må hända de högsta
klasserna i de större städernas folkskolor.
När man genomgått dem, har man
inhem-tat det nödigaste af grammatik, historia
och geografi, matematik, fysiska
vetenskaper, statsekonomi o. a. v. Man får
naturligtvis icke föreställa sig att detta
innefattar hela uppfostran, men föräldrarne
hafva intet annat för ögonen än att sätta
barnen i tillfälle att försörja sig sjelfva
och förvärfva oberoende. Det tillhör de
unge att sjelfva fullborda sin uppfostran.
Många med rätta namnkunniga mäu,
Lincoln bland andra, hafva först vid en
framskriden ålder börjat sin högre uppfostran.
Ynglingarne veta for öfrigt ganska väl
att föräldrarne må vara så rika som helst,
så acceptera de icke deras vexlar på sina
kassakistor. Man ger dem icke mer för
deras utrustning än man ger flickorna, och
någon hemgift kommer aldrig i fråga. £n
millionär ger ofta en obetydlighet, ett litet
minne, i bröllopsgåfva. Deraf följer att
det icke är rikedomen man söker när man
gifter sig. Ingen kan räkna på att ärfva
en förmögenhet som ofta går lika fort
som den kommit. Tillgifvenhet och
ömsesidig aktniug äro hvad man söker i
äkteu-skapet, och man måste erkänua att de
amerikanska äktenskapen i allmänhet äro
fria från de oordningar man träffar i andra
länder.
Vid femton eller sexton års ålder ingår
ynglingen i det verksamma lifvet, utan
penniugar, utan andra krafter ån dem han
kan hemta inom sig sjelf, och utom det
att han sporras af nödtvånget, har han
fratuför sig exemplet af den allmänna
företagsamheten omkring sig, och han känner
sig öfverraskad, pressad och hänförd af
opinionen. Man vet att ett öfvermått af
djerfhet, när man arbetar på att bereda
aig en ställning, lättare förlätes än
försummelse och likgiltighet. Mau gör skilnad
mellan de olika slagen af eläude, och endast
det som följer af lätjan föraktas; tvärt om
hjelper man gerna dem som genom allt
för mycken tillförsigt till egna krafter eller
genom inissgyunande omständigheter råkat
i olycka, emedan mun tänker att under
askan af den tillfälliga branden tius det
eu gnista som kan tändas å uyo.
— Under vissa synpuukter kau jag icke
annat än beundra denna ofautliga arbets-
ifver, men den skall vinna ganska få
sympatier i gamla verlden, så länge man icke
ser den riktad på något högre mål än att
förtjena penningar.
— Det kan väl ändå hända, återtog
Bo-aton-manuen, att ni i edra gamla
aristokratiska stater har mindre aktning än ni borde
ha för ett arbete, som ni med orätt anser
endast materielt. Alla bemödanden som
gå ut på att förminska jordens elände,
med den förnedring och de laster som äro
dess följder, borde bedömas blidare.
Emellertid är er synpunkt riktig, men haf
endast litet tålamod. Ma;i tror oss fattigare
på smak, odling och vett än vi i
verkligheten äro. Man borde dock icke glömma
att den nordamerikanska republiken ännu
icke är hundra år gammal. Vi tillhöra ett
ungt land, och ändå hafva vi statsmän,
lärde, filosofer, vältalare och skalder af den
allra högsta ordning. Må man blott lemna
oss tid. Det som just nu föregår i
England är ett exempel; se huru man der
bemödar sig att öppna konststudierna for
hela den arbetande klasseu, hvilken mau
förut ansåg endast duga för det grofva
släpet i materiens tjeust. De rike köpa
på kontinenteu mästerverk af alla slag.
Detta är en tendens som icke kan undgå
att ådraga sig uppmärksamhet. Vissa allt
för stolta . och allt för finkänsliga folk
kuuna nog, om de dröja för länge att
vakna ur sin förfinade slummer, somna allt
för djupt in, och allt för lätt besegrade i
striden dö uti armodets mantel. Jag
profeterar ingen ting sådant oro Frankrike,
hvars folk när allt kommer omkring, ändå
är ett af verldens arbetsammaste, men ui
ser nog härifrån några punkter på
Europas karta, der litet amerikansk verksamhet
icke skulle skada.
Innehålls Sid.
Ministerkrisen...................... 657.
Lifvet i de djupa hafven............ 663.
Blick p& pressen.....................669.
Strödda underrättelser:
Företagsamhet i Amerika........... 670.
Stockholm, tryckt ho* A. L. Nortnan. 1871-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
