Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skapspesten; Riche om användandet af
nötkreaturens blod till föda; Frémy,
Che-vreuil, Dumas, Payen, Liouville öfver ossein
såsom näringsämne. Milne-Édouard öfver
benlimmets värde såsom födoämne.
Chevreuil ger en historisk öfversigt af
skrifterna röraude benlim; Riche redogör
för beredningen af ossein och lim:
Du-brunfaut talar om ägg och deras vanliga
tillagningssätt; Chevreuil om
näringsämnet i vissa växter; Decaine om odlingen
af vissa köksväxter under belägringen;
Bourgain om tillgodogöraudet af
näringsämnen i säd under hungersnöd; Tellier
om sätten att bereda bröd af ris; Louvel,
Morin och Payen om medlen att bevara
säd och mjöl.
Labarre framställer förslag att
konservera potatis medelst svafvelsyra; Decaine
talar om mjölk och späda barns föda
under belägringen; Gaudin om beredandet af
artificiel mjölk, Dubrun/aut om samman
sättningen af något som han kallar
»be-lägringsrojölk», lait obsidional. Afven under
dessa rysliga tider af nöd fattas på äkta
franskt vis icke prioritetsanspråk: Béchi
framställer sådana emot Dubrun/aut: Fua
talar om begagnande af hästfett för att
framställa Dubrunfaut’s belägringsmjöik;
Samson öfver smörkulans förhållande till
sådan mjölk hvarvid Faye, gör
aumärknin-gar; Guimaud om fysikalisk undersökning
af mjölk; Dubrun/aut om talgen och de
till näringsmedel tjenande fettämnena;
Roulin ora förfarandet hos en indianstam
för att utdraga fettet ur knotor; Casthelas,
Bussy, Balard, Payen om metoderna att
rena talg och ister; Fua oro samma ämne,
särdeles i afseende på tillgodogörandet af
dessa ämnen i slagtarhusen; Wurtz och
Wilm öfver reningen af rofolja genom
upphettad vattenånga; Rabuteau, Payen
och Dumas om kaffets och cbokoladets
iuflytande; Gazeau och Roulin anställa till
och med beräkningar öfver näringsvärdet
hos den pernaniska bladväxten Coca, hvaraf
troligen icke fans något förråd i Paris;
Marcet anställer undersökningar om
blodets beståndsdelar och muskelvnfnadens
uä-ring; Baboeu/ talar om användandet af
åtskilliga phenolpreparat vid behandling af
kopporna och prisar i synnerhet
pheuol-natrium såsom blodstillande och hindrande
förruttuing.
Payen talar om cellulosan och träsub-
stansen hos växterna, deras smältbarhet
som födoämne, samt om inflytandet af de
feta och qväfvehaltiga ämnena, hvarvid
Chevreuil framställer anmärkningar.
Det är icke blott fråga om bevarandet
utan äfveu om dess motsats. Champion
utiåter sig om dynamiten som
förstörings-medel, äfven som om framställandet i stort
af nitroglycerin; Qirard, Millot, Vogt och
Gyuot uttala sig ora samma ämue; Morin
om antändande af krutrainor på afstånd
medelst elektrisitet.
Guyot berättar om en ny flytande eld,
nouveau /eu lorrain.
St. Claire Deville talar om
värmekapaci-teten och de fysikaliska egeuskaperna bos
ryska bergoljor; Carmolue om ett förslag att
bereda bränsle af komprimerad latrin, om
framställande af lysgas ur trä- och
berg-olje-affall; Morin om ett praktisk sätt att
bereda träkol för förbrukning inom hus;
Flourens om ett bränsle af komprimerad
latrin begjuten med stenkolsolja.
Durand Claye framställer förslag om
tillgodogörande af det parisiska
kloakvattnet; Simonin och Roulin tala om ett
förfarande soro vissa nordamerikanska
indianer begagna vid beredandet af djurhudar;
Virlet d’Aoust om ett skyndsamt
garfnings-sätt som brukas i Mexico.
Slutligen berättar Prigent för akademien
att svalorna flyttat sina nästen, för att icke
blottställas för de fruktansvärda skotten
från de belägrande.
Cuculns indicator. Det fius i Afrika
en liten fogel af en sparfs storlek, som
fått detta namn, eller den angifvaude göken,
emedan det säges att han brukar vägleda
menuiskor som äro i fara att omkomma af
hunger till ställen hvarest vilda bisvärmar
flnnas. Kaffrerna misstro honom
emellertid, emedan de veta att han lika val kan
leda dem till någon panters håla, men allt
kommer derpå an att tolka hans sång med
förstånd, och då är han en nyttig
vägledare och en sann menniskovän.
Don Pedro Garoitto, den närvarande
guvernören i de portugisiska provinserna
Tette och Sena har gjort vidsträckta resor
i det inre Afrika och riktat sin
uppmärksamhet på allt som står i sammanhang
med naturalhistorien. Han har också
undersökt den afrikanska gökens lefnadsvanor,
och hvad han berättar derom är följande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
