Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samlingar och dylikt, men det står icke i
andligt afseende framom mängden af
Tysk-lauds större städer. De mest betydande
politiska tidningarne utgifvas icke der utan
i Köln och Augsburg, de dyrbaraste
mål-ningsgalerierna äro icke der utan i
Dresden och Miinchen. liksom de bildande
konstnärerna mer och mer synas draga sig till
de lugna och vackra hufvudstäderna i det
sydliga Tyskland. Heidelberg, Göttiugen
och Bonn täfla med Berlin såsom säten för
den lärda bildningen; Leipzig är
medelpunkten för den stora bokmarknaden,
liksom för tonkonstens utöfning; Hamburg
bevarar allt jemt sin betydeubet såsom
rikets första handelsstad, liksom Frankfurt
såsom dess förnämsta vexelbörs; till och
med den högsta handelsdomstolen i
kejsardömet har icke fått sitt säte i Berlin
utan i Leipzig. Under det att Paris
utsuger och plundrar det öfriga Frankrike
på allt som höjer och förskönar lifvet,
har Tyskland en mängd intellektuela
medelpunkter, från hvilka odlingen med
lätthet sprider sig i alla riktningar ocb till
alla delar af det vidsträckta landet.
Det har blifvit mycket taladt om den
preussiska byråkratien, och man har gjort
den till en buse för att dermcd skrämma
politiskt mörkrädda barn. Det preussiska
embetsmauuaståudet har må hända nog
litet af angenäma umgätigesegenskaper. I
ett land der kungen stiger upp klockan 4
hvarje morgon, ocb gör 10 eller 12 timmars
strängt arbete om dagen, är det förklarligt,
om han hvarken omgifver sin egen krona
eller sinn erabctsmän med något
intagande poetiskt skimmer; men dessa män,
statens officiella trälar, äro kunnigare, mera
rättskaffens, och, tilläggora det, mera
frisinnade än hos något annat folk i det
sydligare Europa. Det är, såsom vi sade,
icke öfver sig angenämt: det är något stelt,
pedantiskt och tillrättavisande, om vi få
så säga, i sjelfva?uniformen; men hvar och
en som haft tillfälle att jemföra dem med
motsvarande klasser i andra länder,
Österrike, Italien och först och främst i
Frankrike, skall sannolikt erkänna huru långt
de stå framför dessa sina jeroulikar. De
hafva icke alltid intagit samma höga
ställning som nu, och Preussens djupa
förnedring vid århundradets början var i icke
ringa mån en följd af det sedliga förfull
hvari dess erabetsmän hade råkat, men ur
djupet af samhällets olyckor uppspirade
ett ädelt frö, och stora personligheter
upp-stodo, som iugöto hos alla statens tjenare
en förut okänd anda af patriotism och
pligtkäusla. Hvad Scharnhorst verkade för
det yttre försvaret, gjorde Stein till
renande och påuvttfödelse af den inre
förvaltningen. Sjelf en lärjuuge af Kant, lärde
han siua uuderlydaude det kategoriska
im-perativei, det ovilkorliga pligtbudet, och
gaf dem begrepp om den personliga
ansvarigheten. 1 Frankrike vågar den
underordnade göra ingenting på egen hand;
mären löper vid minsta förlägeubet till
underprefekteu, och denne till prefekten,
hvilken i sin orduing icke vågar fatta
beslut i den obetydligaste småsak förr äu
hau iuheratat ministerns tanke. I
Tyskland är det lag att embetsmannen måste
handla och besluta för sig sjelf, och det
är honom rent af förbjudet att hemta råd
hos sin förman. Det är lätt att visa, huru
detta pligttvång och detta odelade ansvar
måste verka på bans karakter och hans
omdöme.
Vi hafva redan fuuuit några drag, som
i icke ritigH inan äro egnade att försona
oss ined den tyska byråkratien, men vi
böra härvid anmärka, att
erabetsmaunaväl-det i Preussen är långt mindre oiuskräukt
äu det synes, och att det finnes en vana
vid sjelfstyrelsc, om hvilken vi knappast
göra oss uågon föreställning. Vi hade
nyligen (N:o 41 i uppsatsen om
Centrali-sation oeh Decentralisatiou) tillfälle att
erinra om Stcius kotntnunalorduing för
städerna af 1808; vi kunna med trygghet
säga att icke New-York, Liverpool eller
Boston hafva eu sjelfstäudigare förvaltning
än Köln, Danzig och Breslau.
Landsre-geringeu lemnar ännu åtskilligt öfrigt att
önska, och regeringsråden utöfva en
ganska despotisk makt; dock säges ett förslag
vara utarbetadt för att framläggas iuför
riksdagen, enligt h vilket valda uämder
skulle komma att ställas vid deras sida.
Det fans redan från äldsta tider till baka
i de gamla preussiska proviuserna en
landt-dag, i hvilken adeln,
riddargodsegarne,’bor-garne och landtkommunerue voro
representerade. Dessa små parlameut, hvilka
intill 1866 voro åtta, men sedan den tiden
förökades till elfva, sträfva med hvarje år
att föröka sitt inflytande och utvidga siu
befogenhet, och det förtjeuar nämnas, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
