Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I skrifsÄttet för geografiska namn har
roan på senare tid sett den förändringen
vidtagas, att det begagnats de för hvarje
främmande land inhemska formerna,
Ve-nezia, Firenze, Roma, Varsdva, Napoli,
Moskwå, samt först och sist naturligtvis
Kjnbenhavn. För dem som finna behag i
denna lilla prydlighet. och de tyckas icke
vara många, borde det ringaste afseende
på följdriktighen fordra äfven teckningarne
Edinburgh, Calcutta, Canada,
Lisboa,’sGra-venhagen, för att icke nämna inhemska
ungerska, ryska och czsckiska namn, hvilka
ingen läsare utan särskilda förklaringar
skulle begripa, om de förekomrae i de
dagliga tidningarne. Liksom andra nationer,
hvar och en efter sina språklagar, format
sig namnen på de orter hvilka de ofta
nämna, såsom Venice, Naples, Leghom,
Gothembourg, så är det äfven tillbörligt
att vi icke af en småaktig affektation
bortkasta allmänt kända och i vår historia
genom sekler brukade namn, för att antaga
sådana hvilka för en stor del af läsare
be-befva öfversättas. Der intet afvikande
benämningssätt är häfdvunnet, är det
klart att vi måste begagna det utländska
skrifsättet, t. ex. Peterborough,
Birmingham, Salisbury, Versailles, Duomo
d’Ossola, Neiocastle o. s. v.
Vi tillåta oss slutligen en hemställan i
afseende på bruket af skiljetecknen. Vi
hafva här i landet af ålder begagnat den
tyska interpunkteringen, enligt hvilken
hvarje, äfven den kortaste mellansats,
in-nestänges inom komma, t. ex. »Den, som
råd lyder, är vis». Detta system, i många
fall missledande för uttal och ordaförstånd,
men alltid besvärligt och smaklöst, läres
ännu allt jemt i våra skolor, men den
periodiska presseu har börjat öfvergifvp det
allt mer och mer, och hvad oss sjelfva
angår, hafva vi icke haft den ringaste
betänklighet vid att antaga de fransk-engelska
grundsatserna, enligt hvilka bruket af det
minsta skiljetecknet betydligt inskränkes.
För att nu i få ord sammanfatta vår
framställning, så önska vi att främmande
ord endast med största varsamhet nppta
gas, uär de icke kunna umbäras och
ersättas af inhemska; att de som införlifvas
med språket måtte uttalas efter dess
ljudlagar, men icke genom försök att med
svenska beteckningar efterbilda de
utländska ljuden till oigenkännelighet karrikeras;
att sådana utländska ord dereraot hvilka
endast undantagsvis begagnas måtte få
behålla sitt genuina uttal och stafningssätt,
men på samma gång genom kursivskrift
ntmärkas såsom främlingar; samt att de
få gammalmodiga i språket äunu
qvar-stående latinska böjningsätidelserna om
möjligt en gång blifva bortkastade. Vi
önska också att inga nya konstord
upptagas utan sträng granskning ocb
öfver-tygelse om deras oumbärlighet, samt att
de offentliga myndigheterna utöfva större
urskilning i detta afseende än som hittills
skett. Framför allt anse vi nödvändigt
att öfversättare och andra, som på vårt
språk återgifva innehållet af främmande
skrifter, bland hvilka vi särskildt tänka på
de stora tidningarties medarbetare, gifva
sig litet möda att söka de genuina
svenska uttrycken i stället för att, såsom så
ofta sker, på stående fot mynta ett
tyskt-svenskt eller dansk-sveuskt uttryck, som
sedan kanske lång tid orenar språket. Man
träffar stundom personer, hvilka i tal och
skrift uttrycka sig såsom tyska studenter,
med halfklara metafysiska föreställningar,
klädda i pretentiösa, sväfvande, halltyska
fraser. Detta är ett lika stort brott mot
vårt goda sunda svenska förstånd och vårt
vackra språk, som när andra försöka blända
sina läsare eller sina åhörare med
snobb-fraser, uppsnappade här och der på den
franska hufvndstadens boulevarder.
Blick på pressen.
Bristen på tilldragelser af intresse utöfvar
sitt iuflytande på tiduingspressen.
Posttidningens tillkännagifvande af kongl maj:ts
beslut af den 3 dennes, enligt bvilket
statsministrar, och statsråd som afgå från
erabetet, icke derefter skola åtnjuta värdighet
utöfver den som på annan grund kan dem
tillkommn, har af Dagens Nyheter och
Aftonbladet blifvit mottaget med mycken
tillfredsställelse, hvilken vi för egen del så mycket
mer dela, som vi. för tre veckor sedan
uttryckte vår önskan att en sådan åtgärd måtte
vidtagas. Aftonbladet anser likväl att än ett
steg bör tagas, nemligen afskaflfandet af stats-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
