Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oss är betäckt af mörker. Det är denna
tid under hvilken Hyksos eller
herdeko-nnngarne inföllo och eröfrade hela nedre
Egypten. De voro ett folk af semitiskt
ursprung, som omstörtade templen och icke
qvarlemnade några andra minnesmärken
af de äldre dynastierna än de nyss omtalta
grafvarne. Ett enda tempel har
undslup-pit deras förstöringslusta, det som är bygdt
af Cephren i fjerde dynastien mellan
fotterna på den stora sfinxen, och bvilket
Mariette har framgräft or den hop sand som
betäcker kolossen ända till halsen, (172
fot i längd och 74 fot i höjd).
Hyksos-folket antog efter hand
egyptiernas språk, skrift och seder; deras
konungar tilläde sig äfven titeln Farao. Deras
hufvndstad var Avaris på Nil-deltat, på
grekiska Tanis, det närvarande Sån en
arabisk by, som ligger vid foten af den
gamla stadens ruiner. Det är sannolikt der
som Abraham sökte bröd, i Josef
sedermera fördes såsom slaf och blef en
mäktig man vid konung Apapis’ eller
Apo-phis’ hof, och der som Moses gjorde sina
underverk, såsom man kan se af Psalm.
LXVIH, v. 12, 13.
De fyra sfinxerna som Mariette fann i
Zoan äro Hyksos’ verk, deras hufvud
framställa icke längre den egyptiska typen utan
hafva de semitiska dragen, hvilka man
ännu i dag återfinner hos befolkniugen
i trakten; ty när Hyksos sedan blefvo
för-drifne, qvarlemnades en del af dessa främ- I
lingar i det land som de eröfrat och så
länge innehaft. Dessa fyra sfinxer gifva
oss porträttet af konung Apophis, Josefs
Farao; kouungens namnplåt eller cartouche
finnes på samtliga sfinxernas skulderblad.
Det är Ahmes eller Amosis, den första
konungen af sjuttonde dynastien, som
hade den utmärkelsen att befria Egypten från
Hyksos och återgifva det dess gamla lycka
och makt; han fullföljde till och med sina
segrar inåt Arabien och Syrien, och hans
efterträdare sträckte sina segertåg ända in
i Assyrien.
Bland dem finna vi Sesostris eller
Ramses II, af nittonde dynastien, som ännu
mer ökade Egyptens glans och dess
er-öfringar i Asien. Det är i synnerhet
under hans regering som israeliterna, som
blifvit så talrika uti landet Gosen eller
Gessen, betungades med arbeten för
tegelberedningen, och öfver hufvud för upp-
förandet af alla de stora bvgnader
hvarmed denne konung betäcke Egypten, och
som i och för sig äro flere än alla de
öfriga regenternas till samman. Det var
denne konungs hårdhet som tvang Moses
att flykta till Midianiternas land och
för-blifva der till slutet af hans 68-åriga
regering. Det var slutligen under
Me-nephtha, Ramses II:s son och efterträdare,
som Moses återvände till Zoar och
lyckades föra Israels barn ur Egypten.
Dessa historiska fakta bekräftas af ett
rätt märkvärdigt monument, som Mariette
upptäckte i Zoar. Det är statyen nf en
sittande konung, som bär tre inskrifter
från olika tidehvarf.
Den första innehåller namnet på en
konung nf trettonde eller fjortonde dynastien:
statven nr således äldre än Hvksos’ välde.
» •
Den andra, på högra axeln, säger:
»8u-tech, den välgörande gnden, solen, solens
I son Apapis, begåfvad med det eviga lifvet».
Den bevisar att herdekonungen Apapis
eller Apophis (Josefs Farao), tillegnat sig
denna staty, och att han i Egypten infört
Sutechs eller Sets dyrkan, de gamle
Pale-stinarnes nationalgud. Yi finna deraf också
att Hvksos-furstarne antagit de gamla
ko-uungatitlarne, samt andra egyptiska seder
och bruk. liksom hieroglyfskriften. En
undersökning af de ljudbetecknande
figurerna i denna inskrift visar, att de hafva
stor likhet med de gamla feniciska
bok-stäfverna. Det är således troligt att
Hyksos till Egypten medfört de första
elementen af forntidens bokstafsskrift.
Den tredje inskriften läses på
ryggstycket af tronen: det är den store
Ram-ses, namnplåt, hvilken efter Hyksos’
för-drifvande icke försmådde att tillegna sig
detta monument.
Yi hafva gått något i detalj med dessa
sista undersökningar, derföre att de beröra
det tidskifte då israeliterna vistades i
Egypten, hvilket just är den dunklaste delen
af detta lands historia: det öfriga måste
vi ffå så mycket hastigare öfver. Yi kunna
emellertid icke undertrycka en anmärkning
i anledning af de fakta som anföras af
mr Mathey.
Det välvilliga och gästfria mottagande
som först Abraham och sedan Jakobs
familj funno i Egypten hade troligen till
betydlig del sin grund deri, att dessa
he-breer hos Hyksos funno en viss gemen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
