Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några bidrag till
Afven de bästa urverk behöfva allt
emellanåt rengöras och justeras, och på ett
liknande sätt förhåller det sig med miuneua
af stora personligheter: det fins alltid i
dem något att rätta och förbättra. 1
allmänhet går det dervid så, att de
egenskaper som vi från barndomen varit vaua att
beundra krympa i hop, att förtjenster, som
vi plägat tillägga vissa älsklingshjeltar, vid
närmare betraktaude fördela sig på andra,
bvilka kanske i vårt omdöme länge gält
såsom deras mest afgjorda vedersakare, eller
att reformer, hvilkas minne vi af skolboken
lärt oss att fästa vid en enda historisk
person, visa sig förberedda under
århundraden. Många anspråk på ett visst slag af
storhet blifva lidande på en sådan revision,
medau andra, okända eller jemförelsevis
förbisedda förtjenster komma i dageu.
Så har det äfven gått med Luther. Nya
egenhändiga bref af den store reformatorn
hafva blifvit offentliggjorda, tal och skrifter
å nyo blifvit utgifna och granskade, äldre
historiska författare ytterligare ransakade.
Utom de tyska vetenskapsmännen, hvilkas
glädje det är att få i stort som i smått
»beriktiga» sina föregångare, bar den nya
protestantiska skolan i Frankrike på de j
sista åren gjort mycket omfattande
under-sökuingar af reformationens historia, och
den stora tidskriftslitteraturen har
bemäk-tigat sig de vuuna forskningsresultaten och |
sammanstält dem i lätt öfverskådliga
grupper.
Det är i svnnerhet en sida af Luthers
verksamhet som på den senare tiden blifvit
upptagen till skärskådning, nemligen hans
bibeltolkning. I våra läroböcker och
populära skrifter öfver
reformationstidehvarf-vet fram ställes vanligen Luther såsom den
der på en gång sönderref slöjan, i hvilken
de påflige8 skuggrädsla omsorgsfullt
iu-svept de heliga urkunderna, och han
kommer derigeuom att i helt modern
mening framstå såsom en kämpe för
upplysningen och de sanna idéerna. Nya
arbeten af Gerold, Schwalb, Dömer och
Soury (af den senare i »Uevue des deux
Mondes» för den 15 Oktober), vederlägga
icke få af de rotfastade föreställningarne
om hans lärdom och hans snille, visa oss
att de stora tankar för hvilka han gjorde
[ Luthers historia.
sig till sakförare funnos förut liksom i
luften, att minan så att säga var anlagd,
så att det endast behöfdes någon att
antända den, och framställa honom såsom
ett sannfärdigt barn af sin tid i godt och
ondt, i styrka och svaghet, i upplysning
och vidskepelse Hans minne blir dock
icke lidande på denna historiska räfst:
hvad hau förlorar såsom lärd forskare
återvinner han mångfaldigt såsom
tros-hjelte och menniska.
Somliga protestautiska teologer hafva
härledt den reformatoriska rörelsen hos
Luther från den upptäckt som hau vid
mycket uuga år skall hafva gjort af en
bibel i universitetsbiblioteket i Erfurt. Den
historiska händelsen synes vara mycket
tvif-vel underkastad; det kau nog vara
möjligt att hau fann ett exemplar som iugen
annan brydde sig om eller begagnade, men
man får icke fatta den saken så, att
bibelns tillvaro för hans samtid var okänd.
Det fans den tid då Luther började sin
religiösa verksamhet väl trettio mer eller
mindre fullstäodiga öfversättningar af
bibeln, dels på tyska, dels på latin, och det
är bevisadt att flere af dessa upplagor voro
i väl bekauta och tillgängliga i Erfurt. Men
munkaruc läste i allmänhet icke sjelfva
texterna, utan nöjde sig med de utdrag
som de funuo hos kyrkofäderna samt i
I postillor och seutentiarier. Luther
berättar sjelf, att doktor Usiugen, hans goda
vän och kamrat i Åugustiuerklostret, cn
dag frågade honom hvarför han hade en
sådan smak för bibeln, då hau hos de
gamla kyrkolärarne hade sammandraget det
värdefullaste af dess innehåll. Böhmare,
Valdenser och många begåfvade män iuom
sjelfva Tyskland hade redan långt före
Luther vändt sig till bibeln såsom enda
norm i trossaker och arbetat för att sätta
den i hela folkets händer. Det var icke
heller sjelfva läsningen af bibeln som väckte
motstånd hos de kyrkliga myndigheterna,
ntan reformatorernas anspråk att sätta dess
bokstaf mot den katolska kyrkans
traditioner, konciliernas beslut och de påfliga
bullorna.
Det har ofta blifvit framhållet, hvilken
stor andel i den religiösa reformen
tillkommer den återväckla bekantskapen med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
