Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af en bland Tysklauds mest berömda
botanister. Originalet har, under de tio åren
sedan det först utkom, infört många tuseu
sinneu i bekantskapen med naturen, och
det var hög tid att äfven få det
öfverflyt-tadt på vårt eget språk, hvilket skett af en
skicklig och erfaren hand, på samma gång
som de rika och förträffliga figurerna blifvit
mycket väl återgifna. Boken är derföre
särdeles väl egnad att utgöra en vocker
och värdefull julklapp åt mera försigkomna
unga personer som sysselsätta sig med
naturstudier, och borde helst vara åtföljd
af ett mikroskop med 3 å 400 g&ngers
förstoring, ett instrument sora icke borde
saknas i något bildadt och förmöget hem
och icke heller öfvergå måttliga tillgångar;
ett af Hartnecks bästa med denna
agran-dering lärer nemligen kunna erhållas för
omkring 100 rdr. Men i alla fall kan man
hjelpa sig med bokens plancber och hafva
ett ganska rikt nöje af de outtömliga
skön-héterna i denna »lilla verld», sådana som
de blifvit framlagda för oss i utmärkta
träsnitt.
Blick på
I Norrbottens-Kurir en läses under titeln
»»Att både begrunda och behjerta», ett af
ordföranden för stadsfullmäktige i Luleå,
telegrafkommissarién Cajanus, väckt förslag
att bringa i tillämpning den nya
fattig-vårdsordningens uppmaning till de
särskilda kommunerna att genom inrättandet
af spar- och nödhjelpskassor, eller geuom
andra åtgärder, i möjligaste mån förebygga
framtida fattigvårdsbehof. Hr Cajanus
inleder sitt förslag med en framställning af
den olika karakteren i den gamla och nya
fattigvårdslagstiftningen, framställer den
preventiva riktningen i den seuare, och
fortfar derefter:
Det är vi som i detta fall representera
detta samhälle. Det tillhör oss att visa oss
mäktiga af samma upphöjda åskådning, som
dikterat den nya förordningen. Varen
öfver-tygade om, att om vi än blifva ett af de
första samhällen, som verka något i denna anda,
vi dock icke skola bli det enda eller sista!
Jag föreslår derföre, att af stadens medel från
och med nästa års början för hvarje barn,
som födes, ett visst belopp för dess räkning
insattes i kapital- och lifränteanstalt,
hvarifrån sedermera vid viss ålder till delegaren
utbetalas lifränta eller pension. Jag har icke
velat undantaga något enda barn från denna
välgerning. Man vet nemligen bnru kapitalet
vexlar, och ingen kan förutsäga huru det
fördelat sig om 40—50 år. Man behöfver blott
tänka på, huru ytterst få affärsfirmor blifva
hundraåriga, och det vore icke ens
underka-stadt någon möda att räkna dem som blifva
50 år till och med 25 &r. Den som nu lefver
sorgfritt kan inom ett sådant tidsmått lefva
i armod, och den som nu uppväxer under
torf-taket kan då vara millionär. Tanken på
framtiden måste således vara en gemensam
tillhörighet, ty sframtidens rättvisa födes af
stundens rättvisas. Men om det är en
rättvisa att samhället tänker för alla sina barn,
pressen.
så är det ock äfven en rättvisa, att sådana
föräldrar, för. hvilkas barn samhället för
närvarande icke kunde behöfva bekymra sig,
lemna ett samhällets bidrag motsvarande
belopp till förstärkning af den fond, hvarur
en gång lifränta skall utgå till barn. hvilkas
föräldrar äro i mindre goda omständigheter.
Derpå följer en beräkning af de i Luleå
årligen födda barnens antal. Skattas de
till 60 och samhället årligen för dem i
lifrnuteanstalt insätter 5 rdr, så är hela
utgiften 300 rdr, hvilken obetydliga
summa kunde tagas af bränvinsmedlen.
Der-eraot påräknas att lyckligt lottade
föräldrar vid sina barns födelse lemna till
stadskassan minst lika mycket, för att af
samhället användas till förstärkning i
insatsen för fattigare barn. Man skönjer i
detta förslag en verkan af den för ett par
år sedan i Stockholm inrättade
Fosterländska föreningens välsignelserika bemödanden.
Genom den mäktiga ansats som gafs
genom denna förening insattes 1870 i
ränte-anstalter icke mindre än 782,600 rdr,
representerande en tillgång för insättarne
vid framskridna år af omkring 6 millioner
rdr. Många landtkommuner hafva
efterkommit föreningens upprop. Hufvudsaken
är, såsom hr Cajanus riktigt anmärker, att
den allmänna uppmärksamheten riktas åt
denna samhällsvigtiga angelägenhet. Det
är de enskilde som skola göra det mesta,
men kommunerna kunna gifva goda exempel.
Vi skynda att välkomna en ny medlem
af den periodiska litteraturen: »Athenceum,
Tidskrift för Sveriges, Norges och
Danmarks läroverkssamfund», som utgifves från
Lund af hr O. Sonesson, och utkommer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
