Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
söker sin like i formernas skönhet och
växtverldens rikedom: det enda som gör
ett sorgligt intryck är den obetänksamma
hushållningen med skogarne.
“Engelsmännens vanslAgtande“.
En ganska bekant engelsk naturforskare,
dr Bedsoe, läste vid »British Assosiation’s
sista sammankomst i Ediuburg en
afhand-ling under denna titel, hvilken för de
stolta öborne svårligen kunde vara annat
än missljudande. Han påstår att
civilisationens stora framsteg, genom att mildra
▼erkningarne af den darwinska lagen om
kampen för tillvaron, bevarar de typer sbm
borde försvinna och sålunda bidraga till
slägtets urartande. Men, säger han, nn
är England det mest civiliserade land i
verlden: ingenstädes äro eländet och de
kroppsliga lidandena föremål för
mennisko-vänligare omsorger. Deraf följer att
engelsmännen äro dömda till ett hastigare
vanslägtande än de öfriga folken. Det
försigtiga uppförande som denna nation
sedan några få år iakttagit, den
resignation bvarmed den underkastat sig de
förödmjukelser som af Förenta Staterna och
Preussen blifvit England tillfogade, äro efter
dess ovänners förmenande ett bevis på
riktigheten af dr Bedsoe’s sats, under det
att dess vänner tvärt om i denna
modera-tion se ett bevis på styrka och ett
exempel, som i rätt tid blifvit gifvet åt vissa
hetsiga nationer på kontineuten.
Högre boktryckeri sk o la i Leipzig.
Tyskland är fackskolornas fädernesland, och
Leipzig, hufvudsätet för den tyska
bokmarknaden, kunde icke sakna eu anstalt
för boktryckeriarbetares uudervisning.
Sedan två år fins det också en sådan
inrättning, hvars lärare examinera och undervisa
alla de gossar som låta inskrifva sig
sä-som lärlingar i yrket.
Uuder läsåret 1870—71 besöktes skolan
af 217 lärjungar, som arbetade vid 32
tryckerier och voro fördelade i 8 klasser:
165 af dem voro sättare- och de öfriga
tryckarelärlingar. Undervisning
meddelades i tyska språket, latin och grekiska, så
mycket som är nödigt för en god
yrkes-utöfning, encyklopedi, mekanik, beskrifvande
geometri, samt manuskript- och
korrekturläsning. Månne ej detta exempel förtjeuar
efterföljd, och skulle ej inrättningen ai en
yrkesklass för tryckeriarbetare vid någon
af hufvudstadens talrika aftonskolor vara
af nytta för den typografiska konsten?
En ny lefbadsbana. Af Kossuth
väntas inon kort ett arbete på tyska, under
titel »Stjernornas färgförändringar». Äfven
på jordeu har Kossuth haft tillfälle att i
sitt eget politiska lif iakttaga icke så få
färgförändringar.
Innehålls Sid.
Björnstjerne-Björnson................ 785.
Hvad är husslöjd?.....................786.
Liten bokrevy.........................791.
Blick p& preäsen..................... 798.
Strödda underrättelser:
Nyttan af berömde ‘ män för fria
folk m. m.....................799.
SAMTIDEN,
Veckoskrift för politik och litteratur,
utgifves under nästa år 1872, med syfte att i frisinnad anda behandla företeelserna
inom samhället, litteraturen, vetenskapen, sköna konsterna och den periodiska pressen.
Tidskriften utkommer hvarje lördag med ett ark dubbelspaltig imperialoktav, som vid
årets slut åtföljes af titelblad och register.
Prenumerationen sker på postkontoren, i bokhandeln samt i Stockholm på
tid-ningames utdelningsställen; priset är 10 rdr för helt, 5 rdr 50 öre för halft och 3 rdr
för fjerdedels år, postarvodet för landsortsprenumeranter inberäknadt.
Al\n Alla meddelanden till Veckoskriften ställas till Expeditionen fl/
* Samtiden, N:o 28 Norra Smedjegatan.
Expeditionen kan icke åtaga sig att sända regclmessiga bytesexemplar, och ber
derfor vänligast få afböja andra sändningar af landsortstidningar, än då det önskas fästa
re daktien ens uppmärksamhet på någon särskild artikel.
Stockholm, tryckt hos A. L. Norman, 1871-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
