Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och de inskränkta antal tjenare som nu
mera är behöfligt, för dagen iuköpa uästan
färdigberedda födoämnen, liksom fullt far
diga kläder och öfriga förnödenheter, och
den gamla hushållningen skulle, äfven om
hon för den hade aldrig så stor förkärlek,
blifva allt för dyrbar. Den uya tidens
industriella företagsamhet har sålunda
undanträngt husfrun från hennes högsäte såsom
hersknrinna öfver mat och drvck, kläder
och bohag, samt i väsentlig mån inskränkt
döttrarnes verksamhet sasom heuncs
adjutanter.
Hvad har den nya tiden att bjuda
familjens qviuliga medlemmar i stället för
deras minskade husliga verksamhet och
den förlorade aktning som af deuna
minskning är eu oafvislig följd? Huru skall
modren kunna upprätthålla sin sedliga
värdighet, då husets ekonomiska bestånd
icke läugre är i samma grad som förr
beroende på hennes åtgörande, och huru
skola de vuxna döttrarne kunna göra sig
nyttiga, då de icke läugre behöfva att
spinna och väfva, slagta och baka, sy
kläder och sticka strumpor? Ty det kan knapt
tänkas ett sorgligare öde än att vara en
blott tärande medlem af familjen, och utan
tvifvel är det deuna bittra känsla af onytta
för andra, soin drifver så många uuga
qvin-nor i våra dagar att kasta sig i en
hvirf-vel af själs- och kroppsmördande
förströelser. De måste ju känna sig såsom en
börda för sina närmaste och anlita alla
möjliga medel, lyxens, fåfängans och
intrigens. för att bereda sig ett »parti», lika
mycket hvilket, sa framt det försäkrar dem
om utkomst för framtiden och icke allt
för mycket rubbar deras sociala ställning.
Det är frågor af detta slag som fru Ottos
arbeten afse att besvara, och vi våga tro
att ingeu som öppnar dem, med allvarlig
föresats att deri hemta undervisning, skall
öppna dem förgäfves. Sjelf på ett
ovanligt sätt utrustad af uaturen till att
upptaga och begripa de många och vigtiga
frågor som tränga till lösning, har hon
begagnat alla de tillfallen soin en
exceptionell lycklig samhällsställning erbjudit
henne till att utvidga sina insigter och sin
erfarenhet i fråga om qvinnornas ställning,
och knappast har under de seuaste åren
något bättre blifvit skrifvet om den
qvin-liga uppfostran, qvinnornas rättighet till
arbete och förvärf, deras sedliga inflytande
i
I
I
1
i
I
på männen o. s. v., än det som flutit ur
heunes penna, liksom kuappast någon an
nan strängare gisslat deras svaghet för
lyx och flärd, deras småsinne och
fallenhet att sysselsätta sig med obetydligheter,
deras osjelfständighet i omdöme,
undfallenhet för modet och allt det soin är förnämt,
med ett ord alla de små och stora synder
för hvilka det qvinliga köuet allt ifrån
verldens skapelse fått uppbära a& bittra
förebråelser, Men denna författarinua är
något mer, och något bättre, än blott en
moralpredikant, som alltid är ledsam och
derför aldrig uträttar mycket godt i
verl-den. Det vinnes föga med att ondgöra
sig på vissa öfverdrifter och narraktigheter
i qvinlig klädsel, såsom chignons, släp
och vanprydande hufvudbonader, så länge
icke den innersta roten till alla dessa
svagheter blifvit funnen och en väg blifvit visad
att upprycka den. Fru Otto påminner med
mycken fog att den teoretiska bildningen
icke dertill är tillräcklig, ty det är nog
sant hvad hon säger, att den lärda unga
damen, som i Norra Amerikas »akademier»
fullproppar sitt lilla af naturen väl
formade hufvud med latin och grekiska och
astronomi, är lika begärlig att vanställa
det med främmande tillbygnader, som
någonsin tnodedockan och cameliadnmen. Det
ligger kanske på botten af denna missledda
skönhetskänsla, öfver hvilken männen torde
böra mindre hånfullt sätta sig till doms,
så länge de på så många indirekta vis
uppmuntra den, en längtan efter
verksamhet af en högre ordning, ett behof att
vara nyttig, som hittills icke fuunit sin
rättmätiga tillfredsställelse.
Om det ur sant hvad moralisterna säga,
och bland dem fru Otto, att hela det yttre
väsendet hos unga qvinnor af de bättre
lottade medelklasserna, för hvilka hon
närmast skrifver, är anlagdt på att draga till
dem männens uppmärksamhet, och i sådant
fall kan jemföras med den klibbiga vätska
som vissa blommor utveckla och hvari in*
sekterna fastna, så vore det ensidigt och
småaktigt att fasta sig vid detta yttre och
likgiltigare, då hela det andliga väsendet
är inrättadt på samma sätt och för
enahanda ändamål. Att så är låter knappast
förneka sig, och en stor del af den
qvinliga uppfostran, i synnerhet de så kallade
talenterna, hafva icke annat att betyda än
alla audra skönhetsmedel, som anbringas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
