Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en liten trägård; tomtplatserna äro der*
för billiga och boningarne sunda. Mest
har arbetaren med sin familj ett litet hus
för sig, bestående af kök med två eller tre
rum. En sådan familjlägenhet kostar i
Buffalo 10 till 12 dollar i månaden, hvilket
gör 450 till 540 rdr om året. 1 Galveston |
kostar kök med 2 rum 20 dollar eller 75 |
rdr i månaden, samt kök och 4 rum nära
dubbelt. 1 Maine äro hyrorna billigare,
250 till 500 rdr om året, i Philadelphia
komma de torftigaste på 550 rdr, de bättre
på 700 rdr och derutöfver; ett ensamt
rum för en arbetare kostar aldrig mindre
än 350 rdr om året. Det är sant att
arbetaren med några besparingar lätt blir
sjelf husegare — han kan få sin lilla
bostad färdig for 4 Ä 7,000 rdr; men då
komma de ofantliga taxorna, hvilka gå
ända till 150 rdr om året för en
fastighet af 4,200 rdr värde, och när
stadsmyndigheterna i Buffalo beslöto att drainera
staden, fick samma egendom till detta
arbete bidraga med 200 rdr. Afgifterna för
gas, stenläggning, vatten och allt dylikt
äro ofantligt höga. 1 Philadelphia
behöf-ver en arbetare med hustrn och tre barn
för att lefva någorlunda nära 50 rdr i
veckan, medan en arbetare af samma
kategori i England tar sig väl fram med 27
k 28 rdr.
Konsuln i Savannah beräknar att en
handtverksarbetare der med 3å dollar om
dagen är sämre lottad än en engelsk med 6
sh. sterling, 5 rdr 25 öre. Ett filantropiskt
sällskap i Maine bar för 35 arbetarefamiljer
gjort en medelberäkning, som upptager den
årliga lefnadskostnaden till 700 dollar för
hvarje, men medelinkomsten endast till
683 dollar 50 cent: resten måste fvllas
*
genom skuldsättning eller fattigunderstöd.
Dertill kommer arbetsbristen; i synnerhet
får nykomlingen ofta vänta veckor och
månader, innan han finner sysselsättning.
Sparsamheten är stor, men icke jemförlig
med den europeiska. Tyskarne äro de
sparsammaste, och bland dem arbetar hela
familjen. Konsuln i Buffalo anser derför
att tyskarne skola en gång utgöra den
rikaste och mäktigaste klassen i Amerika.
Ju längre man kommer mot vester,
desto lägre bytesvärde bar penningen. I
Kalifornien är ingen dagspenniug lägre än
2 dollar eller 7 rdr 50 öre: endast barn
och kineser nöja sig med hälften, under
det en vanlig yrkesarbetare har 3 till 4
dollar om dagen, och qvinnorna i de bäst
lönande industrierna 1 å till 2 dollar.
Kalifornien räknar för närvarande 40,000
kineser, hvaraf 10,000 tjena för kost och
lön, hvilken senare utgör 10 till 25 dollar
i månaden; andra dagarbetare hafva 1
dollar utom maten. En ogift arbetare kan
lefva i boarding house för 90 å 100 rdr
i innnaden; ett arbetarehushåll i goda
vil-kor betalar i årlig hyra 7 till 900 rdr, de
fattigaste 5 till 600 rdr. De skickligaste
arbetarne, säger konsuln i Sau Francisco,
finna lätt sysselsättning, men för de
mindre skicklige är det mycket svårt.
Somman af allt detta är, att den som bar en
hög grad af skicklighet och moraliska
egenskaper jémte god helsa slår sig väl ut här
såsom öfver allt, men med de simpla och
medelgoda arbetarnes öde, oaktadt de höga
aflöningssiffrorna, är det ytterst betäukligt.
De engelska kousulsberättelserna
sysselsätta sig i första rummet med arbetarnes
materiella vilkor, men de lemna icke heller
de moraliska helt och hållet ur sigte.
Sålunda komma de alla öfverens om att
utdöma arbetareföreningarne, trades unions,
såsom ohelsosamma och skadliga, ehuru
dessa associationer icke synas spela
samma vigtiga rol som i Europa. Här är
också icke längre någon strid om
lönestegring, efter som arbetslönerna tvärt om
i flere yrken blifvit nedsatta efter kriget,
utan endast om den dagliga arbetatideu,
hvilken man vill hafva nedsatt från 10 till
8 timmar. Centralregeringen har till och
med gjort denna nedsättning i sina
verkstäder. Redan detta är betänkligt, men
dessa trade s unions hafva andra, ännu
för-derfligare planer att inskränka aftalets
frihet genom att begränsa antalet lärlingar
i de särskilda yrkena, hvaraf åter följden
blir att de uteslutna ynglingarne
öfver-lemna sig åt tjufnad och allehanda slags
oordningar, och i San Francisco lärer det
finnas hela band af unga förbrytare, hvilka
genom arbetareföreningarne blifvit
utestängda från möjligheten att förvärfva sin
utkomst såsom industriarbetare.
De fakta som här blifvit samlade
uppenbara inga nya statsekonomiska sanningar,
men äro väl eguade att befästa de gamla:
ingen möjlighet för arbetaren att förbättra
sin ställning utan att produktionen
tillväxer: ingen sådan utan kapitalets förök-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 18:53:34 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/samtidenv/1872/0064.html
