Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är min öfvertygelse i detta afseende, att
jag anser det för en af mina förnämsta
ålig-ganden att föreläsa öfver fysiologi för
qvin-nor, och så ofta jag gjort det, har jag
funnit dem högst uppmärksamma och
intresserade för ämnet, i besittning, såsom
de i sanning äro, af en högst märkvärdig
fallenhet för detta studium, och en
instinktlik känsla, vare sig såsom tjenarinnor
eller husmödrar, hustrur eller mödrar, att
denna vetenskap, mer än någon annan,
för dem innehåller grunden till en verklig
och värdefull bildning.
Olika intryck afenluftballonsresa.
Jag hade, berättar oss en spirituel fransk
författare, den lyckan att befinna mig i
sällskap med tre resande af olika nationer,
hvilka alla tre nyligen gjort märkvärdiga
luftresor. Deras olika intryck voro högst
karakteristiska.
£n amerikanare, hr M., hade funnit sig
outsägligt väl af detta angenäma
befordringssätt. Det är beuudransvärdt, sade
han. Man far ojemförligt mycket hastigare
än med något snälltåg, utan minsta känsla
af skakning eller ryckning. Man har icke
vinden i ansigtet och känner den knappast
på ryggen. Hvarken buller eller dam eller
stötar, men outsägligt behagligt glidande
rörelser. Utom några kulor, som hveno
oangenämt i våra öron, var vårt euda
obehag en svag gaslukt, som röjde den dåliga
beskaffenheten hos fernissau hvilken
användes till förfärdigande af
shirtiugsballo-nen. Nedstigandet var icke det ringaste
svårt: gondolen rörde vid jorden lika lätt
som en insekt sänker sig på en blomma,
återtog sin flygt, lyfte sig tjugo eller trettio
fot i lufteu, men blef lätt återhemtad af
några bönder, till hvilka vi nedkastat våra
aukarlinor.
Samma resande hade såsom en af
fartens märkvärdigheter anmärkt det stora
afstånd på hvilket ljuden fortplanta sig i
de öfre delarne af atroosferen. Vi kunde,
sade han, samtala med passagerarne i en
aunan ballon, ehuru deu var på ett
otroligt afstånd från oss. Vi hörde hvad
men-niskorua ropade till hvaraudra 6 eller 7000
fot under oss, och gevärssalvorna störde
icke ljudbarheten i luften.
Eu person från södra Frankrike, hr G.,
hadc sett och känt helt annorlunda. Han
var öfverväldigad af den förkrossande tan-
ken på omätligheten af naturens krafter
oeh svagheten af menniskans. Till sin
stora öfverraskning hade han ingen känsla af
djupet. Jorden syntes rycka till baka i
samma mån som ballonen uppsteg. I stället
att förbländas af den omätliga horisont som
öppnade sig framför honom, blef han
bestört öfver den fullkomliga frånvaron af
allt perspektiv i den gränslösa rymden
under sig. Jorden såg ut som en matta
med dåligt mönster, eller snarare ett stycke
tapisseri, på hvilket man insytt ulltappar
af olika färger. Ljuset och rymden voro
beröfvade det jemförelsevärde som de
erhålla af skuggan och proportionerna. Hr
G. fann naturen sedd ofvanifrån likna ett
fult chinoiaerie, en dålig och perspektivlös
kinesisk teckning, och när artisten, söderns
baru, ånyo berörde jorden, tackade hau
himlen för att åter befinna sig på ett klot, der
menniskan har en stödjepunkt för att
motstå och bekämpa skapelsens tyranni.
Den tredje resande, hr S., af tysk
härkomst, lyckönskade sig öfver att känna sig
bortförd utan mer förmåga att göra
motstånd än en spån som flyter på en ström.
Teutonen ådagalade sina pantetiska
tendenser: han käude sig lycklig af att
förlora sig i det stora hela. Mannen af den
gallisk-latinska racen spjernade mot och
kände sig retad af att icke kunua sätta
något motstånd mot de naturkrafter som
togo honom med sig. Amerikanaren
studerade balloulokomotivet i jemförelse med
ånglokomotivet. Han hade lidit de
olägenheter som äro oskiljaktiga från långa
jern-vägsresor på kontinenten, och hans
uppmärksamhet var riktad på det praktiska;
det sköua hade för honom ingeu betydelse.
Inne häll: Sid.
Propositioner om Statsverket..............49.
Arbetsklassens ställning i olika länder . 55.
Blick p& pressen..........................61.
Strödda underrättelser:
Fysiologi för qvinnor m. m..............62.
Prenumerationspris: 10 rdr för helt,
5 rdr 50 öre för halft samt 3 rdr för
fjer-dedels år, poatarfvodet för
landaortapreuu-meranter inberåknadt.
Stockholm, tryckt bos A. L. Nonaan. 1S72-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
