Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kan uträtta allt b vad aom kan uträttas af
kommuner, ocb exemplet bör icke vara helt
ocb hiilet förloradt. Men någon ting bör
▼äl äfven ake i lagstiftningsväg,
åtminstone så mycket att kommunala
borgensförbindelser helt och hållet förbjudas, och
«tt om lån tillåtas för aktieteckningar,
betalningstiden, efter som regeringen i alla
fall ar kommunernas förmyndare, må
inskränkas inom något mindre än en hel
menniskoålder. Att på engelskt sätt i
kommunallagen uppräkua alla de
angelägenheter i hvilka kommunen är befogad att
besluta, strider, ehuru i sig sjelf praktiskt
och förträffligt, mot våra
lagstiftningsva-nor; vi hafva nu mera utom
aktiebolagen icke några Corporation acts, eller några
local charters, hvarigenom meddelas
rättighet för fria eller af naturen bestämda
föreningar att utgöra civila personligheter, besitta
egendom, ingå förbindelser samt kära och
svara inför domstol, ocb vi kunna icke
nu beträda denna väg, men
uteslutningens eller begränsningens står oss dock
ännu öppen. Vi kunna också
rimligtvis fordra att icke sparbanker, såsom
det skett på åtminstone ett ställe i södra
delen af landet, nedlägga sina
reservfonder i jernvägsaktier, och vi torde kunna
begära att kommunernas för andra
ändamål stiftade kassor icke heller användas
på ett sådant sätt. Något direkt förbud
för stads- ocb landskommuner att befatta
sig med jernvägsaffärer lärer väl icke böra,
eller ens kunna tillvägabringas på eu tid
då så många af dem vid sådana företag
fästa hela sin välfärd. Något bör dock
äfven i lagstiftningsväg kunna göras till
att förhindra allt för öfverilade beslut:
det sunda förnuftet får väl göra det öfriga.
Lifvet hos Antipoderna.
.Btation Life in New Zealand. By Mrs Barker.
London 1871.
De europeiska utflyttningarue till aflägsna
länder hafva i detta ögonblick ett
utomordentligt intresse. Det är icke blott det
äfventyrliga och romantiska i sådana
företag som lifligt tilltalar oss, i det men
niskor som uppväxt i skötet af den högsta
samtida civilisation dristigt bryta med sina
gamla förhållanden och söka sig bostäder
i fjerran; dessa nya kolonier kasta
der-jemte till baka ett rikt ljus öfver de
sociala förhållandena i den gamla verlden,
och visa oss i viss mån hvad som i den
gamla civilisationen är sundt och förtjenar
lefva samt hvad som är sjukligt och
förkastligt.
Engelsmännen äro framför alte andra
ett koloniserande folk, och deras språk
talas redan på de flesta trakter af jorden.
Det är hos dem icke endast fattiga och
ouppfostrade som söka sin lycka i andra
vetldsdelar: utsträckningen af de britiska
besittningarne till så många delar af jorden
har gjort att bildade familjer af alla stånd,
embetsmän, militärer och diplomatiska
agenter, köpmän, industriidkare och jordbrukare,
slå ned sina bopålar långt från det gamla
fåderneslaudet och uppfostra sina barn till
medborgare i de nya länderna, men de
bevara troget språk, odling och tänkesätt,
och stå i oafbruten beröring med det forna
hemmet. Otaliga bref vexlas mellan
an-förvandter i gamla och nya verlden, böcker,
tidskrifter och tidningar underhålla de
intellektuella förbindelserna mellan kolonierna
och moderlandet. De nya samhällena
bevara af de gamla traditionerna allt det
goda, sunda och redbara, men bortkasta
ensidigheterna och etiketten, som äro. en
följd af öfverbefolkning och öfverförfining.
Lifvet rörer sig i en friskare takt, och den
starka anglosaxiska racens bästa instiukter
hafva ett friare utrymme i de nya länderna,
der de europeiska samhällenas kroniska
krämpor, deras hopade rikedomar, deras
proletariat och deras sedeförderf ännu äro
okända. Ingen ting kan vara mer
uppfriskande än skildringarne af detta unga
samhällslif, och mrs Barker’s berättelser
om lifvet i Nya Seland höra tili «,u .»..sia
af denna stora literatur.
De båda långsträckta öar som till
samman med några smärre öar bära namnet
Nya Seland äro antipoder till
Medelhafs-länderna, ocb följaktligen den fjermaste
trakten från Europa. Det oaktadt blef landet
tidigt föremål för européernas
uppmärksamhet; upptäckt af Tasman 1642 och
fullständigt kringsegladt af Cook för omkring
100 år sedan,, öfversvämmades det snart
af äfveutyrare från gamla verlden, mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
