Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfver allmänna angelägenheter, aom böra
vara första vilkoret för deltagande i det
politiska lifvet, och dä den filosofiska
grundsats på hvilken den allmänna rösträtten
anses hvila nu mera blifvit i sjelfva dess
fädernesland af tänkande raenniskor så all*
mänt underkänd, så är det en anakronism
att här vidare ifrågasätta dess iuförande.
Detta kar likväl äfven denna gång skett
af en motionär, som tycks vilja lefva och
dö i den föreställningen att man är en
fullgiltig medborgare, endast man efter det
franska ordspråket »varit så allt för god
och kommit till verlden». Gn annan
motionär har inskränkt sig till att begära
politisk rösträtt åt alla dem som äro
röstberättigade i kommunernas angelägenheter.
Dervid möter likväl den invändningen att
icke på långt när alla dessa erlägga
be-villniug till staten, och det senare bör väl
åtminstone utgöra ett oundgängligt vilkor
för rätt att deltaga i riksdagsinannaval.
Man bar nämt 6 eller 500 rdr:s taxering,
efter Andra artikeln
Bevillningsförordnin-gen, såsom en passande siffra, och vi tro
icke att det skulle medföra några stora
vådor att bestämma något af dessa belopp,
dock att i detta fall en bevillning
verkligen bör utgöras, hvilket nu, med det
undantag som § 8 Bevillningsförorduingen
medgifver, knappast kan sägas vara
händelsen.
Men först bör man vara ense ora ett
verkligt behof af en förändring, och hafva
fullt klart för sig i hvilken syftning
förändringen skulle komma att verka, hvilka
klasser skulle på landet och i städerna få
den bestämmande rätten i sina händer,
och hnru stort antalet af de nya
valmännen skulle blifva med den ena eller andra
siffran. Den närvarande riksdagsordningen
uppgjordes först efter mycket noggranna
och omfattande statistiska beräkningar, och
ingen förändring i denna del bör vidtagas
utan att stödja sig på liknande arbeten.
Deremot skulle vi gerna se, om en
annan inskränkning kunde borttagas så snart
som möjligt, nemligen bestämmelsen i $
19 att till ledamot i Andra kammaren
endast kan väljas den som minst ett år näst
före valet egt rösträtt inom den eller
någon *af de kommuner för hvilka han väljes,
en förändring hvarom yrkande äfven
blifvit framstäldt. Hvar och en som året Tore
nva val till Andra kammaren flvttar från
• *-
en kommun till eu annan måste på detta
sätt blifva oval bar för den gången, äfven
om han med aldrig så stor utmärkelse
ut-öfvat representantbefattningen. Ett i
ögonen fallande exempel är också denna gång
för handen, i det ingen mindre än Andra
kammarens talman blir genom detta
lagrum utesluten från möjligheten att vid de
i höst inträffaude nya valen inväljas i
denna afdelning af representationeu. Vi
tvifla icke att detta missförhållande blir
afhjelpt så snart ske kan.
Det fins emellertid ingen paragraf i hela
denna vallag som varit underkastad flere
anmärkningar än den 16:de, och det kan
knappast nekas att dess redaktion lemnar
ganska mycket öfrigt att önska. Man an
ser sig veta att från början intet annat
valsätt varit afsedt än det medelbara, genom,
elektorer, samt att det senare momentet,
som innehåller stadgandet om rätt för
kommuner som så önska att äfven begagna det
omedelbara valsättet, blifvit senare tillagdt,
emedan man hoppades på detta sätt ingifva
valkretsarue ett högre mått af deltagande
i. de politiska augelägenheterua. Häraf
kommo åtskilliga otydligheter vid den
slutliga nffattni ntren, hvilka väl nu mera
genom prejudikat blifvit uödtorftigt afbjelpta,
men soro likväl äro vanprydande for en
grundlag.
Hvad som föranledt de största
svårigheterna ar den tvetydighet som vidlåder
det i g 18 begagnade ordet »valförrättare»,
hvilken det åligger att låta tid och ort för
valet i kyrkorna kungöra. Genom
prejudikat i Högsta domstolen är tvisten nu
mera sålunda afgjord, att med valförrättare
skall förstås domaren,hvilken slutligen
handlägger valförrättningen och utfärdar
fullmakten för den utsedde, men icke den
magistrat, ordförande i kommunalstämma,
eller den särskilda styrelse för stad utan
egen jurisdiktion, inför hvilken det
partiella ortvalet förrättas. Detta är också
utan tvifvel grundlagens verkliga mening.
Den egentliga valförrättaren skall utsätta
dag för de särskilda kommunerna att
samtidigt aflemna sina röster, på det ingen af
dem må kunna sätta sig i efterhand och
sålunda afgöra valets slutliga utgång. Det
har blifvit af en motionär anmärkt, att en
kommunalstämmas ordförande kan ger.om
sitt uteblifvande beröfva alla kommunens
medlemmar tillfälle att afgifva sina röster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
