Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningen af de botade punkterna. Deri må*
ate dock alltid kärnan i vårt likaom hvarje
annat folka föravar ligga, ty icke ena
England, med aina otillgängliga kutter och
ain ofantligt mäktiga flotta, vägar anförtro
ain sjelfatändighet enaamt åt ajöföravaret,
aom endaat är att jemföra med den
ytter-ata befaatningalinien. Om det inre af fåat*
ningen aaknade föravarare, vore de bäst
anlagda yttervärn snart öfverväldigade.
Hvad vi befarade synes vilja inträffa, att
tillämpandet af dödsstraffet för en enda
gång skulle draga flere dödsdomar med
sig, ty redan har en underrätt fält
dödsdom i fråga om enkelt mord, och suart
nog torde en annan dom af aamma be*
akaffenhet vara att motse; den årliga
mängden af halshuggningar blir då, såsom vi
yttrade, eudast ett statistiskt problem. Men
hvad aom mer än hvad vid domstolarne
förekommit ger osa anledning att vänta eu
förnyad fart åt afrättningarne, är den ifver
med hvilken åtskilliga tidningar börjat
agitera för deras återinförande: vi anmärka
bland andra i detta afaeende en till
Göte-borgs-Poeten nyligen insänd artikel »Om
dödsstraffet», mot hvara blodiga fraaeologi
redaktionen ajelf visserligen anfört en lätt
reservation, men i hvilken den likväl
fin-ner »åtskilliga tänkvärda saker», hvartill
kommer att aamma tidning nyas förut gjort
sig till förespråkare för
afrättningsväsen-det. Bland annat »tänkvärdt» aom förekom-
mer i den nysanämda artikeln, är att abo*
litioniaternaa »pjunkiga känslorörande
teorier» borde förbjuda dem att äta kött af
8lagtade djur, emedan gäss, kalfvar ock
svin »äfven på sitt språk prisa Gud för
lifvet8 gåfva». Författaren har räknat ut
att »de dödsfall som tima på schavotten»
blott äro en milliondel eller så af de
dödsfall som äro följder af »Guds straffdomar
under andra former», sjukdomar, krig ock
olyckshändelser af alla slag, saqit att det
således är ingen ting att tala om, att några
hufvuden då och dä falla för lagens svärd:
missdådaren har ju genom sin långa
be-redelsetid fått en extra garanti för sin
salighet, och författaren utbrister: »Ar det
icke grymt att tvinga en ångerfull
syndare att tillbringa sitt lif i fängelse, då
man genom en lått död kunde befria
honom från lidanden och vanärat*
Med en sådan bevisning är det icke
mödan värdt att argumentera. Författaren
synes icke veta, att det är från
rättssyn-punkten och icke från känslopjunket som
dödsstraffets behörighet först och starkast
blifvit ifrågasatt. Det fins ock ett
blodtörstigt »känslopjunk», nemligen det som är så
bekymradt om deliqventens eviga väl, att
det för några lösryckta och illa förstådda
bibelspråk glömmer allt hvad samhället
lidér hvarje gång ett menskligt hufvud
faller, och det är en sådan känslostämuing
man synes angelägen att nu med konst
uppspela.
Strödda underrättelser.
Luftballonen Yolta’s resa den 2
December 1870. Användningen af de
nyare metoderna att analysera ljuset vid
solförmörkelser har som bekant öppnat en
ny tid för dessa undersökningar. Två
företeelser hafva sedan företrädesvis ådragit
sig forskarens uppmärksamhet, nemligen
protuberanserna och den så kallade aureolan.
Yid den stora solförmörkelsen den 18
Augusti 1868 använde man för första
gången spektralanalysen, och detta på
protuberanserna, emedan dessa äro den enklare
företeelsen, och omedelbart stå i
sammanhang med solen. Aureolan måste härvid
nödvändigtvis blifva försummad, och dess
studium förbehållet ett senare tillfälle. Ett
sådant erbjöd sol förmörkelsen den 22
december 1870, som mycket väl kuude
iakttagas uti Medelhafsbäckenet. Det var
vig-tigt att icke försumma detta tillfälle. Från
alla sidor rustade sig de lärde i ordning
och förberedde sig, då det var att hoppas
att man skulle kuuna taga ett nytt och
afgörande steg framåt i afseende på solens
konstitution, och den luft- eller ljussfer
som omgifver henne.
I Frankrike hade Jansen fått i uppdrag
från Longitudbyråns sida att befatta sig
med dessa undersökningar, men kriget och
företrädesvis Paris’ belägring lade ett
hinder i vägen för hans afresa. För att rädda
Frankrikes vetenskapliga ära erbjöd sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
