Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunskap om det medborgerliga lifvets inre
företeelser, bvilken af fransmannen icke
med orätt blifvit kallad science sociale,
samhällets vetenskap.
Tanken pft att göra de sambälliga
företeelserna, i deras stora och allmänna
grunddrag, till föremAl för den första
undervisningen är icke egen för Frankrike. I den
skolplan för hvilken furst Bismarck i dessa
dagar klädt blodig skjorta inför tyska
riksdagen, enligt hvilken folkskolan skall med
ens från en kyrklig blifva en civil
angelägenhet, ingår äfven undervisningen i
politisk ekonomi, ty den skarpsynte
förbunds-kansleren vet ganska väl, huru farligt det
ar att sätta den allmänna rösträtten i
händerna på ett folk som ingen ting förstår
af samhällsföreteelserna, och som sakuar
alla andra politiska begrepp än det som
kan hemtas på klubbar och i tidningar.
Både i England och Nordamerikas Förenta
Stater nr den politiska ekonomien ett
läroämne i folkskolorna, väl icke i fullkomligt
samma bemärkelse hvari vi här i landet
fatta detta uttryck, men i alla fall en
undervisning om de företeelser som stå i
sammanhang med arbetet och bytet, anlagd
på att visa de uppväxande medborgarne,
att de som medlemmar af samhället åtaga
sig ganska stora pligter i utbyte mot dess
välgerningar, och på utrotandet af denna
flacka rabulism som ännu aldrig fört
något samhälle framåt.
Inom den högre undervisningen intager
den politiska ekonomien en ständigt högre
och vidsträcktare plats, och vi skulle
knappast tro att det för närvarande gifves en
enda fakuliet eller högre tillämpuingsskola,
der icke en särskild föreläsningskars är
öppnad i denna vigtiga del af
samhällsvetenskapen. Det behöfver icke sägas att
denna är representerad vid College de
France, Sorbonne, Faculté de droit i Paris
och samtliga specialskolorna. Michel
Che-valier föreläser denna vinter på det
först-nämda stället om mvntet, och har i sitt
första föredrag, hvilket finnes återgifvet i
januarihäftet af Journal de» Économistes,
gifvit en utredning af frågan om livad som
är mynt och icke mynt, hvilken skulle
komma våra kamrar mycket väl till pass,
när kongi. rnaj:ts snart väntade
proposition om förändring af g 72
Regeringsformen kommer under deras förnvade
behand-____________ »
ling. I Faculté de droit har Boissonade
efterträdt den berömde Batbie och nyligen
börjat en allmän kurs öfver hela
vetenskapen. I Conservatoire de» Art» et
Mé-tier» bibehåller den vördnadsvärde Joseph
Oarnier sin länge innehafda lärostol; i
VÉcole des mines och VÉcole polytechnique
finnas likaledes utmärkta lärare.
Men ett särskildt intresse för oss, under
de bemödanden som föregå att i
hufvud-staden upprätta ett fritt universitet, har
en anstalt af liknande beskaffenhet, som
just nu håller på att uppstå i Paris under
namnet École libre» des Science» politiques.
Den afser alt blifva ett af staten alldeles
oberoende, fullständigt universitet för de
politiska vetenskaperna. Det lilla vi
hittills erfarit om detta läroverk inskränker
sig till de underrättelser som en af
stif-tarue, rar Boutmv, derom meddelade vid
jauuarisammankomsten i Société
d’Econo-mie politique. Hvad han derom meddelade
är ungefär följande.
Det nya läroverkets äudamål är mindre
att frambringa egentliga statsmän än att
bilda upplysta medborgare, hvilka i sin
ordning kuuna sprida ljus inom de kretsar
som omgifva dem. Det fattas i Frankrike,
säger mr Boutmy, mellan de «Ivrande och
de styrde denna klass af skickliga tolkar,
auktoriserade medlare och kompetenta
granskare, som är oundgänglig för samhällets
harmoni. De män hvilka genom sin
ställning äro kallade att utÖfva ett inflytande
sakna högre kunskaper; de förstå intet
annat än att utbyta konservativa
plattheter mot revolutionära plattheter, och de
ställa sig på ett oändligt afstånd från den
upplysta och tänkande publiken. Det är
denna stora brist som den omnämda
institutionen afser att afhjelpa.
Metoden för denna undervisning är en
tålig och klarsynt iakttagelse af alla de
fakta som kasta ljus öfver de stora
politiska frågorna. Mr Boutmy vill icke säga
något ondt om principerna, men han tror
att Frankrike möjligen missbrukat dem och
har fallenhet för att missbruka dem än
vidare, och att mau måste leda ungdomens
bildning i en riktning som motverkar denna
fallenhet. Det frnuska lynnet, säger han,
liknar en farkost, prydd med alla de
glänsande allmän-satsernas flaggor, hvilka fläkta
för vinden, men i saknad af erfarenhetens
ballast. Det är denna som den nya
statsvetenskapliga skolao skall försöka att er-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
