- Project Runeberg -  Samtiden. Veckoskrift för politik och litteratur / 1872 /
168

(1871-1874) With: Carl Bergstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

seende till sina tjensteäligganden minst af
alla är i bebof af oförminskade
kroppskrafter och rörlighet, men deremot i hög
grad kan hemta stöd för en nyttig och
gagnelig utofning af sin ansvarsfulla
befattning af den erfarenhet en längre med nit
och kärlek omfattad embetsverksambet
framkallat, cch utan att en sidan fordran på
af-gång ur tjensten blifvit de varande
regements-och kårcheferua vid erbjudandet till dem
af chefsplatsen på förhand meddelad,
hvar-igenom mången, genom afsägelse af det
gjorda erbjudandet, må hända befriats från
uppoffringar, obehag och kostnader af många
slag, som nu drabbat eller drabba honom
— detta allt synes väl påtagligen icke stå
väl till sammans med den begrundning
och aktsamhet, den kännedom och insigt
rörande riktiga grunden för afgång och
befordran samt deras tillämpning inom armén,
hvilka man har rättighet att förutsätta hos
den man som åtagit sig det stora,
ansvarsfulla och omfattande uppdraget att
omorganisera det svenska landtförsvaret.

Den på förenämda sätt meddelade
»förväntan» rörande regements- och kirchefers
afskedstagande vid fylda 60 lefnadsår
innebär väl icke någon absolut förpligtelse
till efterföljd; men för en hvar lojal
regements- eller kårchef i denua kategori,
den der icke af allt för trängande
ekonomiska eller andra lika bjudande orsaker

finuer sig förhindrad att sätta
fullgörandet-till det yttersta af sina åligganden och
förbindelser i tjensten i främsta rummet,
och gerna bringar ett aktadt och älskadt
regementes eller kårs bästa offret af egna
personliga åsigter, tycken och fördelar,
samt derjemte nogsamt inser, att
bufvud-vilkoret för en gagnelig, verksam och
kraftig utöfning af hans embete, samt för
disciplinens upprätthållande, är
innehafvan-det af ett ostördt förtroende och en
oförminskad tillit af förmän så väl som af
underordnade— för honom innebär den
meddelade »förväntan» säkerligen en
befallande lag.

Huru och på hvad sätt, samt med
hvil-ken konseqvens, man gått till väga vid
till-lämpningen af den nya principen för
regements- och kårchefers afgång ur tjensten,
derom kunde vara mycket att säga, men
derifråu vill insändaren för det närvaraude
afhålla sig.

Insändaren har iugalunda af klauderbegär,
eller af andra mindre rena
bevekelsegruu-der, nedskrifvit ofvauståcnde, och hade
sannolikt aldrig offentligt yttrat dessa åsigter,
hade icke hans rättskänsla allt för starkt
blifvit berörd af det, efter hans lifligaste
öfvertygelse, allt för oförtjenta loford, vom
från vissa håll uttalats rörande de
omhand-lade åtgärderna.»

En utflygt till de grekiska Medelhafsländerna.

Inom de europeiska kulturfolken gör sig
mer och mer en arbetsfördelning gällande
i afseende på de upptäcktsresor i
främmande länder som oupphörligt fortgå vid sidan
af arbetena för den inhemska odlingen.
Vårt nordliga läge har på det naturligaste
sätt auvisat åt oss det upptäcktsområde som
vi genom våra spetsbergsresor på ett så
hedrande sätt tagit i besittning.
Engelsmännen hnfva i följd af sina politiska
intressen hufvudsakligen riktat aina
forskningar åt det östliga Asien, Persien och
det gamla Mesopotamie.n, der de i senare
tider så att säga uppgräft grundvalarne
till de stora assyriska och babyloniska
forntidsväldena. På detta område bafva de
blifvit kraftigt understödda af
fransmännen, hvilka för öfrigt för sina forskningar
företrädesvis utvalt Syrien, Palestina och

Suezländerna. Deu uråldriga egyptiska
civilisatiouen har deremot utöfvat siu
dragningskraft på forskare och lärde af alla
nationer, och bland mäu sådana som Young,
Cbampollion, Sacy, Lepsius och andra,
hvilka öppnat för det nittonde
århundradets män hieroglyfskriftens hemligheter,
intager svensken Åkerblad, hvilken
lyckades bestämma värdet af flere
hieroglyf-grupper såsom bokstafsskrift, ett af de
allra främsta rummen.

Tysklands lärde hafva deremot med
förkärlek- för sitt arbete utvalt den så
kallade klassiska ålderdomen, Eoms och
Greklands fornminnen. Icke allenast drifva de
den litterära forskningeu på deda fält längre
än något annat folk, men deras resor och
antiqvariska undersökningar äro
hufvudsakligen riktade åt de länder som voro skåde-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:53:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samtidenv/1872/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free