Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»ro ingifna till Royal Society. Hau bar i
sista hitkomna numret af den engelska
tidskriften NtUure upptagit saatata ftame i
en uppsats, ur b vilken vi meddela följande.
»Huru innerligt de fattigare så vil
som de åkerbrukande klassernas
välbefinnande beror på de förändringar i den
kommande väderleken, som iutet
veteu-skapligt samfund nu kan förutsäga, ooh
som ingen regering kan hindra i deras
förderfliga verkningar på statsinkomsten,
då de verkligen inträffa, kan följande bref
tjena som ett bättre exempel, än hvad helst
jag kunde åstadkomma genom blotta teorien:
C. Piazzj Smyth, Esq., Edinburgh.
Sir, jag läser Chambert Journal ocb är en
farmer med omkring 600 acres (600 tunland)
jord. 1 Chamber’8 folkskrifter läste jag, huru
ni på grund af vissa gjorda observationer hade
uttryckt den mening, att den sist förflutna
vintern skalle blifva särdeles sträng. För
vanliga väderlek88pämän byser jag ganska liten
aktning, men deremot den största för er åsigt,
som är resultatet af en vetenskaplig
slutledning.
Jag fäste följaktligen vid brukandet af
jorden tillbörligt afseende vid er förutsägelse,
ooh d& resultatet bar varit af nytta för mig,
skrifver jag, för att tacka er. Tacksamheten
har blifvit beskrifven såsom en liflig känsla
af. ätnjutna välgerningar, och i denna afsigt,
samt i betraktande af den na r&dande
väderleken, skulle jag, om ni kunde säga mig er
tanke om den väderlek som ni tror kommer
att råda under den närmaste tiden, vara er
mycket förbunden.
Jag hnr icke besvärat er med detta bref af
belt och hållet sjelfviska bevekelsogrunder, ty
utom mitt landtbruk är jag olyckligtvis
arbets-gifvare för en mycket illa betald klass af
arbetare, neniligen sådana som göra spjelstaket.
Nu är hveieförrådet uttömdt, och kött är
en sådan lyx som icke kommer i fråga för
fattiga stängselmakare. Oui väderleken fortfar att
vara missgynnande, kan här bli en fullständig
hungersnöd innan 1872 ärs skörd kommer in.
Jag arbetAr på att samla en utvandringsfond,
men om ni kunde gifva mig någon upplysning
om den sannolika väderleken under året, som
kunde skingra mina farhågor för vintern, skulle
jag stanna i största förbindelse bos er.
1. Det märkligaste och mest positive
draget i hels observattonsföljdea är deu
stots vinsevige a, som förekommer på
mei-lemtider ef 11 år eeh iU bråk, ock aoa
■ära sammanfaller med begynnelsen ef doa
eifvairiga solfläcksperiodea. De siste
iakttagna företeelserna ef en sådan värmevåg,
hvilken är af ganska kort vnraktigket ock
har en heit annan skapnad än
solfiicka-knrvan, voro 1834,8, 1846,4, 1857,8 ock
1868,8, hvaraf, om vi göra behörigt,
afseende på den bristande ooggranheten i
de äldre observationerna, kan dragas den
slutsatsen, att nästa företeelse af detta elag
bör iuträffa omkring 1880, o.
2. Det närmaste i ögonen fallaude draget
är den starka köldeu närmast på båda sidor
om den stora väriuevågen. Detta fenomen
är icke så tillförlitligt som värmevågen,
till eu del på gruud af det utomordentligs
djupet och vsraktigheten af deu särskilds
köldvåg som följde på 1834 års värmevåg.
Deuua ovanligt kalla period, som varade
hela tre fir igenom, från 1836 till långt
in på 1838, var likväl synbarligen den
sällsynta följden af ett elfvaårigt minimum,
uti dess sammautriffande med miuimum
af en mycket längre period, fyratioårig eller
kauske mer, och som icke åter inträffat
sedan våra observationer började.
Stöd-jnude oss således i hufvudsaken på våra
senare observerade elfvaåreperioder, eller
från 1846,4 till 1857,8, samt från sistuamda.
tidpunkt till 1868,8, torde vi kanske vara
berättigade till den slutsatsen, att
minimum-temperatiireu af deu närvarande köldvågen
uppnåddes 1871,1 (det vill säga i januari
och februari förlidet år) och att uästa
dylika köldvåg skall inträffa 1878,8.
3. Emellau tidpunkterna för dessa
köld-vågor ligga, för att sluta af alla de .littills
observerade cyklerna, inberäkuade äfveu de
äldre ooh iner ovissa, tre måttliga och på
uästau lika låugt afståud från hvaraudra
belägua värmevågor, med sina två
mellanliggande, äfveu gauska måttliga
köldvågor, men nf högst ringa betydenhet i
förhållande till de under mom. 1 och 2
anmärkta företeelserna. Och med samf&ldt
afseende på alla vigorua, fordrar rättvisan
det tillägg, att det varit i observatiouen
mer likformighet och bör följaktligcu i
förutsägelsen tinuas större säkerhet i afseende
på tidpunkterna än på sjelfvn gradtalet.
Med yttersta etc. Thouuu Biddell.
Men jag liar så ringa hog att ådraga
mig något ansvar som väderspåmnu, att
jag med glädje betjennt mig af utgifvaudet
af 13:de bandet Ediuburgs astronomiska
observationer, lör att iuför nilmäuheteu
framlägga eu hel serie nf observatiouer på
»Edinburgh Rock Thermoineter», och i
afseende på hvilka jag nu blott tillåter mig |
följande anmärkningar: i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
