Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
må erhålla befogenhet att vid hvilket af
rikets medicinska läroverk som helst —
universitetens medicinska fakulteter eller
Carolinska medico-chirurgiska institutet —
aflagga så väl den teoretiskt medicinska eller
kaudidatexamen som ock den praktiskt
me-diciuska eller liceutiatexamen».
Antaga vi nu, hvilket icke torde vara
allt för vågadt, att Första kammaren
bifaller detta förslag oförändradt, likasom
Andra kammaren förut beslutat i enlighet med
sitt utskotts tillstyrkande, så är riksdagen
i grunden ense om hvad som bör ske, men
kamrarne hafva kommit till ett ungefär
enahanda beslut på alldeles olika och
nästan motsatta vägar, hvar för sig högst
betecknande för karaktereu af den kammare
som valt den.
Andra kammaren har företrädesvis stält
sig på rättens synpunkt, riksdagens rätt
mot regeringen. Det kan icke nekas att
rikets ständer, såsom hvilkas målsman
Andra kammareu älskar att uppträda, vid
många tillfallen inför tronen framburit
åsig-ter och önskningar i afseende på det
medicinska undervisningsväsendet, som blifvit
af regeringen undanskjutna eller förbisedda.
Vi skola icke här återupprepa hela den på
senare tider ofta hörda berättelsen om
Carolinska iustitutets uppkomst och
utveck-tolkad efter de särskilda partiernas
åsigter antingen såsom en lemning af det
gamla barberareskrået, hvilket fått qvarstå
och uppväxa med anspråk, som genom den
gamla riksdageus% huldhet fått uppspira
alldeles för vidt utöfver dess sanna
befogenhet, eller såsom en nyskapelse från deu tid
då vårt fädernesland befann sig i krig och
hade behof af en plantskola för fältläkare,
hvilken genom reglementet af 1822 fått sig
anvisadt del vidsträckta åliggandet »att genom
så väl teoretisk som praktisk undervisning
dana pålitlige och tillvaude praktiska läkare
för alla grenar af medicinalverket till statens
tjenst», hvilket onekligen vill säga något mer
än att utgöra eu faltskärsskola. Väl bar den
nu varande chefen för
ecklesiastikdepartementet, som öppnade diskussiouen i Andra
kammaren, åtagit sig att, såsom orden
föllo, skingra »den icke litet spridda
åsig-ten, att institutet eu gång varit ett
fullständigt medicinskt läroverk, och att det
sedau vid något tillfälle beröfvats de
der-jjjed följande rättigheter». Man beböfver
f^H^rtijd blott kast^ en flyktig blick på den
i 8$l och 4 af 1822 års reglemente upptagna
förteckningen öfver läroämnena och på
Sundhetskollegiets kungörelse af den 28 Oktober
1828 angående kirurgie magister-examen,for
att inse misstaget, hvilket han äfven sjelf
erkände, då han i afseende på 1861 års
stadgar längre fram tilläde: »Så miste
institutet genom dessa stadgar siu teoretiska
examen». Vid yttraudet i öfrigt vilja vi här
icke vidare uppehålla oss; vi blott påminna
derom, att då han ur 1863 års
riksdags-skrifvelse citerar några ord, som skola
bevisa att riksdagen erkäude sina 1857
uttalade önskningar till eu viss grad vara
genom 1861 års stadga uppfylda, så glömde
han att äfven citera fortsättniugen, bvuri
det klagas öfver att »Carolinska institutet,
åt hvars utrustning med lärarekrafter på
seuare tid egnats till och med mera
omsorg än i fråga om uuiversiteleu, och hvars
öfverlägsna styrka i afseende på materiella
ressurser är allmänt erkänd, fråutagits allt
anuat inflytande på deu teoretiska delen af
läkarebilduingen, än som kan utöfvas
under deu företrädesvis praktiska
uudervis-niug hvilken bereder mediciue-kandidaten
till licentiatexameu».
Huru sedermera den s. k. kirurgie
magister-examen, hvilken skulle af de vid
universiteten kreerade medicine doktorerna
afläggas vid Carolinska institutet, för att
bereda kompetens till statens tjenster, från
att vara en pröfning endast i kirurgisk
och obstetrisk operationsfärdighet, så
småningom utvidgades till en ordentlig
lär-domspröfniug, hvilken omfattade hela deu
kirurgiska patologiens och terapiens
vidsträckta falt, och huru under tideruas lopp
det så kallade embetsprofvet, hvilket
an-stäldes inför Sundhetskollegium, kom att
till en del verkställas inför iustitutets
lärare i rättsmedicin, medan det
stockholmska läroverkets elever ännu eudast egde eu
underordnad kompetens i förhållande till
uuiversitetsfakulteternas, torde vara s&
ail-mäpt bekant att vi här icke vidare behöfva
derom erinra. Emellertid växte
späuniu-gen mellan fakulteterna och iustitutet, och
Andra kammarens utskott påminner med
en viss bitterhet, att då Sundhetskollegium
i slutet af 1831 afgaf förslag till uy
instruktion för institutet, med tillstyrkande »att
de läkare som vid institutet koinme att
bildas måtte få sig tillagda sådaua
rättigheter hvaraf de kuude anses förtjenta», så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
