- Project Runeberg -  Samtiden. Veckoskrift för politik och litteratur / 1872 /
226

(1871-1874) With: Carl Bergstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dam&l kongi. maj:t äskat 3 millioner, hvaraf

1,700,000 rdr vora afsedda att utgå under
1873 års statsreglering.

Icke heller för de intellektuella
behof-ven har riksdagen visat sig likgiltig, och
det länder Andra kammarens majoritet till
stor heder att*hafva anvisat ganska
betydliga belopp för sådana ändamål, äfven der
kongi. maj:t icke tilltrott sig att göra sig
till deras målsman. Den senare
omständigheten är särdeles anmärkningsvärd. När
ett universitet eller en vetenskaplig
korporation vänder sig till landets regering med
anmälan Af små men trängande behof, icke
uppgående till mer än några få tusen
riksdaler, mötes den afvisande af den
myndighet söm i högsta band har att vårda
upplysningen, men en enskild representant
be-höfver endast, för den del af riksdagen som
eljest gjort den största sparsamhet till sin
grundsats, göra tydligt hvad sådana saker
verkligen betyda, för att finna
tillmötesgående och behjertande.

Den samfalda votering som anställes
efter $ 65 Biksdagsordningen i sådana
frågor om statsutgifter, eller bevillning, eller
angående riksbankens eller
riksgäldskonto-rets styrelse och förvaltning, inkomster
eller utgifter, i hvilka kamrarne fatta
stridiga beslut, hvilka icke på vederbörande
utskotts förslag kunna blifva
sammanjem-kade, är icke utan sina konstitutionella
betänkligheter, men vi känna för tillfället
ingen bättre utväg att lösa
meningsskilj-aktigheter mellan två politiskt lika
berättigade kamrar, och den är obestridligt ett
stort framsteg från de förstärkta utskotten,
som efter den gamla riksdagsordningen i
motsvarande fall besloto med rikets
ständers rätt. Det är emellertid af stor vigt
&tt denna form för besluts fattande icke
användes i vidsträcktare mån än grundlagen
bestämmer, men försök att utsträcka
paragrafens tillämpning på ett sätt som kan
blifva högst betänkligt hafva icke uteblifvit.
Vi hafva i en föregående uppsats haft
tillfälle att uttala vår öfvertygelse om
grundlagsvidrigheten af den samfalda
voteringens användande på slitandet af tvister
kamrarne emellan rörande de ordinarie
in-komsttitlarne, om hvilka $ 65
Biksdagsordningen icke har något att förmäla, och
det är oss en stor tillfredsställelse att
in-hemta, att all tanke på samfäld votering
i fråga om mantalspenningarne nu mera |

lärer vara öfvergifven. Men det är en
annan sak, som stundom förekommer och
som äfven vid den sista samfalda
voteringen egde rum, hvilken vi för vår del icke
anse fullt riktig. Man väcker förslag om
en skrifvelse till kongi. maj:t i ett eller
annat önskningsraål, ett ärende som enligt
grundlagen ovilkorligen hörer under
tillfälligt utskotts behandling, men dessa
särdeles uyttiga utskott, så ofta de rätt
användas, det vill säga sammansättas af
personer med speciella insigter i de frågor
som de hafva att behandla, hafva icke
kunnat göra sig populära i Andra kammaren,
och det anses der att snart sagdt hvarje
förslag som hänvisas till ett tillfälligt
utskott är på förhand dömdt till förkastelse.
Det har derföre blifvit en vana att vid
hvarje motion om sådan skrifvelse så vidt
möjligt hänga en anslagsfråga, för att bringa
det hela under statsutskottets behandling
och sedermera, i händelse af olika beslut
kamrarne emellan, under samfald votering.
På detta sätt sammanknytas saker med
hvarandra, som icke hafva någon naturlig
förbindelse. Vi erinra i detta afseende
endast om hr Dufvas motion i Andra
kammaren, rörande ett litet anslag till ett par
docenter vid Carolinska institutet, i ändamål
att dermed framtviuga en skrifvelse med
anhållan om befogenhet för detta läroverk att
anställa medicine kandidatexamen. Det
skall, såsom vi hoppas, snart visa sig, att
detta syfte vinnes på den rakare och
riktigare väg som blifvit vald af en annan
motionär, alldeles oberoende af
anslagsfrågan, hvilken kongi. maj:t icke lärer
underlåta att upptaga, i fall sådant befinnes
nödvändigt sedan hufvudfrågan blifvit
af-gjord. På samma sätt hade en annan,
motionär i samma kammare väckt förslag
om sammanslående under en gemensam
styrelse af de särskilda tekniska
läroverken i hnfvudstaden, med påhängande af ett
förslag om anvisande af medel till en
un-dersökningskomité, och riksdagen har
sålunda blifvit tvungen att i en enda
votering besluta öfver två särskilda frågor,
hvilka icke hafva nfigot sammanhang med
hvarandra, och hvilka ovilkorligen borde
hafva blifvit hvar för sig afgjorda. För
upprättandet i hufvudstaden af en teknisk
högskola, bildad genom föreningen af
Teknologiska institutet, Krigshögskolan,
Skogsinstitutet, Farmaceutiska institutet och Un-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:53:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samtidenv/1872/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free