Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han förmenar hafva fått makt med eu stor
del af Hollands universitetslärare och
för-fattare. Han linner orsaken dertill i det
moderna Tysklands vetenskapliga
öfverläg-aenhet. »Det är här som de holländska
lärde sedan lång tid vant sig att förnya
sina metoder och följa tidstankens stora
rörelse. Filosofien, den religiösa kritiken,
den pragmatiska historien,
naturvetenskaperna, hemta nästan utan undantag sina
förråder fråu Tyskland. Men det är
Frankrikes fel, som låtit omärkligt rycka ifrån
sig en spira, hvilkeu det länge bnrit med
utmärkelse». Vi förlåta gerna den franska
patrioten denna klagan, som kanske är
något litet orättvis mot hans eget land. Får
man tro Renan och andra moderna
statsvetenskapliga skriftställare i Frankrike, så
har sinnet för allvarsamma vetenskapliga
studier i detta laud under de sista
årtiondena på ett betänkligt sätt gått tillbaka,
och man skall må hända upplefva den
ytterligare förödmjukelsen att från fienden
behöfva hemta väckelser ur den
intellektuella försoffning som var den förnämsta
anledningen till Frankrikes nederlag. Men*
det slags inflytande öfver den lärda
bildningen i Europa hvarom här är fråga har
Frankrike aldrig utöfvat öfver någon annan
stat än möjligen det lilla Belgien, och detta
har i alla tider utgått ifrån Tyskland. För
öfrigt har den franska författaren orätt i
den föreställningen att Holland i någon
högre grad mottager denna inverkan än de
öfriga europeiska nationaliteterna. Man
be-höfver endast se på England, bvilket
mäktigt inflytande den tyska metodiken
utöfvat på uppfostran, på forskningen, på
tänkesätten, på sjelfva språkbruket; man skulle
ibland, när man läser vissa engelska
skrifter, tro sig sitta rakt framför en tysk
professors kateder. Och huru har icke detta
tyska väsende inritat sig i våra nordiska
grannländer och hos oss sjelfva. Våra
universitetslärare, läroboksförfattare, lärde och
publicister ösa både tankar och ord ur det
stora tyska idéhafvet. Då äro holländarne
ojemförligt mera sjelfständiga i sin tyska
efterapning, och till och med när de, såBom
ganska ofta sker, begagna det tyska
språket för sin skriftliga och muntliga
framställning, sker det med en klarhet, en
bestämdhet och ett undvikande af de
metafysiska dimbilderna, som kunde med största
nytta tagas till mönster af sjelfva dessa
tyskar från hvilka de heratat sina andliga
mönsterbilder.
Hos de uppfostrade klasserna i Holland
finnes den största tillgänglighet för alla
tidehvarfvets idéer, från hvilket land och
folk de äu må komma; de uttrycka sig
med smak och ledighet på flere språk, och
så stor är deras intellektuella böjlighet, att
man nästan kan vara osäker hvilken
nationalitet man har för sig. Men denna
osäkerhet räcker endast ett ögonblick, ty snart
framträder den äkta nationella karakteren
i sin friska egendomlighet. Dertill hörer
en egenskap, som vi önska våra egna
landsmän i långt högre grad än de ega den:
aktningen för individualitet. Det fius knapt
något land der personligheten har större
frihet att göra sig gällande än der: ingen
öfvertygelse förkättras, inga fosterländska
slagord, bvarmed de som föra den allmänna
opinionens talan tro sig berättigade att
förkrossa en från den stora hopens
afvi-kande mening. I ett sällskap af
holländare hafva alla öfvertygelaer rätt att göra
sig hörda; menniskorna tänka här hvar
för sig, och icke i stora massor efter de
för tillfället mest högröstades diktamen.
Orsaken till denna stora fördragsamhet
mot olika tänkande, och denna stora
rikedom af vexlande meningsnuanser, anses af
dem som närmare aktgifvit på detta
intressanta folks lynnen och vanor såsom en
följd af den gamla trosfriheten och den
stora mängden af religiösa sekter som
uppväxt under denna frihet.
Samma dristighet att utsäga sina
meningar som blifvit en vana hos holländaren,
när han är hemma hos sig, följer honom
äfven i främmande länder. En af denna
nations mest betydande skriftställare, A.
Pierson, före detta pastor vid en reformert
kyrka i Holland, nedlade för några år
sedan sitt embete och flyttade till
Heidelberg, der han anstäldes först såsom
privatdocent och sedan såsom extraordinarie
professor. Bosatt i hjertat af Tyskland,
skonar han i sina skrifter lika litet som förut
tyska fördomar, och han har särskildt
gif-vit sina landsmäu några vinkar i afseende
på Preussens politik, som måste vara allt
annat än angenäma för dess regering. »Man
är nu», skrifver han, »hos oss som bäst
sysselsatt med att idealisera Preussen; fromma
själar vänta af dess öfvervälde främjandet
af Guds rike på jorden. Vänner af folkets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
