Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^T/0^.
\S VECKOSKRIFT w jf
FÖR
POLITIK OCH LITTERATUR
UTGIFVEN AF
C. F. BERGSTEDT.
N= 20. Lördagen den 18 Hgj 1872.
Riksdagens
Det sjette lagtima riksmötet under den nya
riksdagsordningen har ändtligen sett sitt af
många ifrigt efterlängtade slut, men öfver
dess sista timma hvilar en dyster skugga;
för första gången sedan en mansålder har
det händt att tronen vid ett sådant tillfälle
stått tom. Måtte nästa gång kamrarne
samlas konungen kunna möta dem med
återvunna krafter.
Det är mycket svårt att karakterisera
1872 års lagtima riksdags skaplynne, och
omdömen skola utfalla mycket olika, efter
beskaffenheten af de särskilda
menings-nuanser från hvilka de utgå; men derom
torde alla parter kunna vara ense, att om
man förebrått dess föregångare för
obetydlighet, brist på resultat, forspild tid och
oförmåga att föra samhället framåt, så kan
icke en sådan förkastelsedom med något
sken af sanniug fällas öfver den nu
tillända-gångna. Dess frukter blifva kan hända ej
genast så märkbara på papperet, men ett
samhällsarbete har försiggått af den
vigti-gaste art, hvarom nästan alla kamrarnes
beslut, till och med de negativa, vitna.
Det tynande statslifvet yttrar sig icke så;
hos oss slår detta lif med fulla pulsar,
och väl något häftigare än det vore
be-höfligt och önskvärdt.
Vi få i följande uppsatser tillfälle att
samla och belysa några af de vigtigaste
besluten, hvilka denna riksdag
efterlem-nar till minne af sin verksamhet; det är
upplösning.
åtskilliga sådana grupper som ganska vä}
tåla att närmare studeras. För denna gång
skola vi inskränka oss till att med några
ord erinra om några af de vigtigare dragen
i dess skaplynne, såsom vi uppfattat dem.
Hvad som i första rummet ger detta
riksmöte en från alla sina föregångare
sedan 1866 starkt afvikande karakter, är det
blomstrande ekonomiska tillståndet i
landet, som utöfvat en så genomgripande
inverkan på statsfinanserna, och som äfven
varit den vigtigaste faktorn i
bestämmandet af de båda statsmakternas inbördes
ställning. Hvarken folket eller dess
representanter hafva glömt den gamla fabeln
om Domalder, och den goda årsväxten
skrifves hans efterträdare till godo med en
beredvillighet, som svarar mot den
oförsonlighet hvarmed man af honom sjelf
ut-kräfde räkenskap för missväxterna. Det
var en stor lycka för regeringen att efter
den urtima riksdagen och den derpå
följande ministerkrisen kunna möta kamrarne
med ett statsöfverskott, som icke blott
med-gaf utan nästan uppmanade henne att
föreslå skattenedsättningar. Om klokheten af
dessa förslag har varit olika tankar; man
har sagt att en sådan finansställning
måste för ett land som vårt utgöra ett
sällsynt undantag från regeln, och att
försig-tigheten hade fordrat ett upptagande af
skatterna till deras förra belopp, hvilket
under nu varande förhållanden så lätt kunnat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
